DN Debatt. ”Inför ett betygssystem för offentliga upphandlingar”

DN DEBATT 20/1.Fyra forskare i årets SNS Konjunkturrådsrapport: Offentlig upphandling omsätter hundratals miljarder varje år.

2022-01-19 20:00:00

DN DEBATT 20/1. Fyra forskare i årets SNS Konjunkturrådsrapport: 'Inför ett betygssystem vid offentlig upphandling som tar hänsyn till tidigare leveranser.”

DN DEBATT 20/1.Fyra forskare i årets SNS Konjunkturrådsrapport: Offentlig upphandling omsätter hundratals miljarder varje år.

Hur kan det bli så och vad kan göras annorlunda? Det söker vi svar på iI data från Upphandlingsmyndig­heten syns en tendens till att upphandlingarna blir allt färre och större. Det tyder på att upphandlande verksamheter gör det som är administrativt enkelt, snarare än det som kan öka konkurrensen genom att få fler små och medelstora företag att lämna anbud. Vi ser också att det har blivit allt vanligare att se till lägsta pris när det bedöms vilka företag som lämnat de bästa anbuden. Sammantaget tyder detta på att det har varit viktigare för upphandlarna att undvika juridiska risker och tillkommande kostnader än göra det som är ekonomiskt effektivt.

Läs mer: DN Debatt »

DN Debatt. ”Bostadsbidraget bör göras om från grunden”DN DEBATT 18/1.Regeringens särskilda utredare Åsa Karlsson Björkmarker: Det behövs ett rejält omtag för att bryta trenden att allt fler barn växer upp i Bild Fittja C. el.? Utvisa illegala invandrare. Ännu bättre: Släpp inte in illegala invandrare! 'Kapitalet höjer hyrorna, och staten bostadsbidraget...'

”Stå upp mot Macrons linje för nya nätlagarna” | SvD DebattDEBATT. Nya digitaliserings­ministern Khashayar Farmanbar måste våga ta strid för de svenska tech­företagen i Bryssel och motarbeta fransk över­reglering. Det skriver Arba Kokalari (M).

”Sök bred enighet kring säkerhets­politiken” | SvD DebattRegeringen bör öppna för seriösa över­läggningar med riksdagens partier för att nå bred enighet kring en svensk försvars- och säkerhets­politisk linje. Det skriver Ulf Kristersson och Annie Lööf på SvD Debatt. Annie Lööf? Tuffe Uffe? Centerpartiet OCKERPRISER PÅ EL Vi subventionerar vindkraften med 10 miljarder. Vi betalar dyra elskatter. Vi betalar för elbrist i Europa. Rösta bort energiministern Farmanbar och Magdalena Andersson-regeringen. Rösta på Moderaterna.

”Skärp reglerna för djur­transporter i EU” | SvD DebattDEBATT. De svenska EU-parlamentarikerna bör på torsdag rösta för djurens bästa och inte försvara en otidsenlig och oetisk djur­hantering. Det skriver företrädare för Djurskyddet Sverige. Djurskyddet Undras hur svenska parlamentariker röstade? Djurskyddet Ja Sve borde gå i bräschen för detta - vi har haft en bättre djurhållning än andra länder - bedrövligt om vi skall förlora. Har en hört ngt om detta i varken tv/tidningar el radio-

”Kommunerna bör få egna poliser” | SvD DebattDEBATT. Så länge det saknas en lokalt förankrad polis är det omöjligt att upprätthålla lag och ordning. Låt kommunerna få en egen polis för att klara säkerheten, skriver Magnus Lindgren. Totalt obegåvat, det som behövs att ha en nummerär som står i propotion till arbetsbelastningen. Lägg av!!!!!!!

DN Debatt. ”Ett förbud mot export av metallskrot hotar miljön”DN DEBATT 19/1.Branschorganisationen Svenska Järn: Sverige och EU återvinner mer järn- och metallskrot än vad vi kan använda. Metallskrot är inte sopor. Vem var det nu igen som var miljöminister när EU arbetade med frågan? Var det inte han från partiet 'Tänkte in på det', han som Corona-hostade sig hela vägen till riksdagsdebatten?

5 Läs senare Offentlig upphandling omsätter enorma belopp. År 2019 handlade det om drygt 800 miljarder kronor, vilket motsvarade nästan 18 procent av BNP. De varor och tjänster som upphandlas är centrala inom samhällsviktiga verksamheter som vård, infrastruktur och transporter. Hur upphandlingarna går till påverkar också de levererande företagen och kan i vissa fall vara avgörande för deras existens. Därför är det mycket oroande att höra om hur medicinsk utrustning, broar, idrottsarenor, it-system och tågtrafik blir miljontals, kanske till och med miljardtals, kronor dyrare än beräknat och av lägre kvalitet än önskat. Hur kan det bli så och vad kan göras annorlunda? Det söker vi svar på i ”SNS Konjunkturrådsrapport 2022: Offentlig upphandling – i gränslandet mellan ekonomi och juridik” som lanseras på torsdagen. Vår övergripande slutsats är att regelverk och praktik behöver förbättras för att den offentliga upphandlingen ska bli samhällsekonomiskt effektiv – det vill säga ge bästa värde för pengarna. I data från Upphandlingsmyndig­heten syns en tendens till att upphandlingarna blir allt färre och större. Det tyder på att upphandlande verksamheter gör det som är administrativt enkelt, snarare än det som kan öka konkurrensen genom att få fler små och medelstora företag att lämna anbud. Vi ser också att det har blivit allt vanligare att se till lägsta pris när det bedöms vilka företag som lämnat de bästa anbuden. Sammantaget tyder detta på att det har varit viktigare för upphandlarna att undvika juridiska risker och tillkommande kostnader än göra det som är ekonomiskt effektivt. Vi är väl medvetna om att det inte är lätt att upphandla eller att utforma ett regelverk för offentlig upphandling. Vårt budskap är ändå att reglernas utformning delvis har misslyckats med att ta hänsyn till grundläggande ekonomiska principer. Det gäller särskilt hanteringen av osäkerhet om kostnader och kvalitet samt möjligheten att ta hänsyn till tidigare leveranser när nya kontrakt tilldelas. Det borde dessutom finnas en tydligare koppling mellan metoden för att utse vinnande anbud, kontraktsvillkoren och den totala summan pengar som betalas ut. Överraskningar som svåra markförhållanden, otjänligt väder och andra svårförutsedda händelser påverkar både kostnader och kvalitet En viss grad av osäkerhet går inte att komma ifrån. Överraskningar som svåra markförhållanden, otjänligt väder och andra svårförutsedda händelser påverkar både kostnader och kvalitet. Det är också förståeligt att leverantörer vet mer om sin verksamhet än vad upphandlarna gör och att olika leverantörer vet olika mycket om det som upphandlas. Därför är det extra viktigt att påminna om att den kvalitet som till slut levereras i hög grad beror på villkoren som sätts upp i kontrakten och vilken uppföljning som görs. I rapporten presenteras exempel på fall då det inte har tagits hänsyn till dessa grundläggande principer. Till problemen hör att de utvärderingsmodeller som ibland används går tvärtemot såväl sunt förnuft som ekonomisk forskning. Det finns också fall som tyder på att upphandlingen någonstans mellan annonsering och leverans går över från fast pris till löpande räkning. Bland exemplen finns Region Stockholms upphandling av förbrukningshjälpmedel 2014 och den gångbro som 2015 upphandlades av Umeå kommun. I de fallen var de utbetalade beloppen tre till fyra gånger högre än anbuds­priset. Det betyder inte nödvändigtvis att samhället har betalat fyra gånger för mycket, men osäkerhet om kostnader och kvalitet har hanterats i efterhand i stället för i avtalsvillkoren. Det riskerar i sin tur att leda till omotiverat höga ersättningar. Forskning och praxis visar  att det finns möjligheter i offentlig upphandling som inte tillvaratas i Sverige i dag. En viktig sådan är att ta hänsyn till hur det har gått vid tidigare leveranser när det ska skrivas nya kontrakt. För de allra flesta, företag såväl som privatpersoner, är det naturligt att sluta handla från en dålig leverantör eller, omvänt, att återvända till någon som motsvarat eller kanske till och med överträffat förväntningarna. Så fungerar det inte i offentlig upphandling. För de allra flesta, företag såväl som privatpersoner, är det naturligt att sluta handla från en dålig leverantör Upphandlingsregelverket kräver förutsägbarhet och begränsar strängt utrymmet för godtycke och därmed också möjligheten att låta det yrkesmässiga omdömet avgöra. Syftet är bland annat att förebygga korruption och favorisering av leverantörer samt att gynna handeln inom EU. Det är vällovligt, men vi anser att det skulle ge bättre förutsättningar att upprätthålla kvaliteten om det fanns större möjlighet att ta hänsyn till goda och dåliga leveranser när det ska tecknas kontrakt, liksom att välja leverantörer eller produkter med pålitliga, etablerade varumärken. Forskning pekar på att just sådana bedömningar kan vara de bästa för att upprätthålla kvaliteten, särskilt där den är svår att mäta, som till exempel för äldreomsorgs- eller arkitekttjänster. Om avvägningar av det slaget tilläts i offentlig upphandling skulle effektiviteten kunna öka. Vi anser att det är möjligt och föreslår att det skapas system som liknar de nättjänster som finns för betygsättning av bland annat hotell, taxi och andrahandsuthyrning av bostäder. Med sådana system går det att värdera kvaliteter som annars är svåra att mäta. En viktig – och juridiskt sett kanske avgörande – fråga är hur leverantörer som inte har hunnit skapa sig ett gott rykte ska ha en chans i upphandlingar som tar hänsyn till tidigare leveranser. Det kan bland annat lösas genom att nya leverantörer får genomsnittliga ingångsbetyg. Så sporras både nya och etablerade leverantörer att hålla hög kvalitet. Den 1 februari 2022 införs ett förenklat regelverk för offentliga upphandlingar som ligger under EU:s tröskelvärden, liksom för upphandlingar av sociala tjänster, andra särskilda tjänster och så kallade B-tjänster. Men lagändringarna gör inget åt den kanske viktigaste svagheten i nuvarande regler: svårig­heten att ta hänsyn till kvalitet i tidigare leveranser, som tidigare nämnts. Upphandlande myndigheter måste värna skattemedlen Upphandlingsreglerna ger heller inte tillräckliga förutsättningar att utnyttja konkurrens för att få lägre priser och högre kvalitet. Det förklaras delvis av att regelverket begränsar möjligheten att särbehandla vissa leverantörer och reservera kontrakt till små och medelstora företag. Men delvis förklaras det också av att de möjligheter som faktiskt finns i reglerna inte används fullt ut, till exempel att skriva i kontraktet att oväntat stora kostnader ska delas mellan beställare och leverantör, att använda sanktioner eller belöningar i kontraktsvillkoren, och att prioritera uppföljning av avtal. Sverige bör införa ett betygssystem som tar hänsyn till tidigare leveranser och verka för att ett sådant införs inom EU. Upphandlande myndigheter måste värna skattemedlen. Det kräver starka avtal där kontraktens slutkostnader bättre överensstämmer med de priser som angetts i buden. Så hanteras också de på förhand okända och osäkra kostnaderna på ett bättre vis. Ämnen i artikeln