Gangsterrapparen Yasin är vår tids arbetarlitteratur, påstod författaren och litteraturkritikern Jenny Högström. Det är ett resonemang som inte stämmer och som faktiskt är upprörande å arbetarförfattares vägnar. Deras verk ska inte jämställas med en gravt nihilistisk rappares låtar. Yasins texter har nämligen väldigt lite gemensamt med arbetarlitteraturen.
William Ryan anklagade det offentliga samtalet för att ha som funktion att dölja vad som egentligen pågick i USA. Ett land där vita amerikaner hade en dominerande ställning i samhället. Genom att segregera sig kunde den vita majoriteten skydda sina privilegier, och gruppens dominans kunde ärvas vidare av nästa generation vita barn.
Kriminalitet och misstro mot myndigheter beror på musiken, har det hetat. Så kan barn i förorter beskyllas för att välja sin egen utsatthet. Yasin vill inte leda sina medmänniskor ut ur lidandet. Han har betydligt mer banala mål. I låten ”Young & heartless” gör han tydligt att han vill tjäna pengar. Han rappar till och med att hans sandaler ska kosta lika mycket som andra tjänar i månadslön. Kan någon minnas att Moa Martinson någonsin uttryckte sig så?
Författarens påstående om rapparen som arbetarlitteratur är ett klassiskt exempel på politisk korrekthet; oförmåga att se sanning i det uppenbara. Jag skulle vilja lägga till; ett försök att bortse från sanning i det uppenbara.
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Källa: GoteborgsPosten - 🏆 45. / 51 Läs mer »
Källa: dagensnyheter - 🏆 7. / 63 Läs mer »
Källa: dagensindustri - 🏆 46. / 51 Läs mer »
Källa: dagensindustri - 🏆 46. / 51 Läs mer »