Du har sett ”Don’t look up” – men när kommer ”kometen”?

2022-01-15 22:52:00

JONATHAN JEPPSSON: Du har sett ”Don’t look up” – men när kommer ”kometen”?

Klimathotet İpcc Antarktis Arktis Amazonas Klimatpolitik

JONATHAN JEPPSSON: Du har sett ”Don’t look up” – men när kommer ”kometen”?

Du har sett ”Don’t look up”. Du har – om du inte är redaktör på SVT:s Morgonstudion – insett att den handlar om den hot

Du har sett ”Don’t look up”.Det kan jag berätta.Metaforen har varit uttalad och uppenbar från början – det handlar om klimathotet .(Därför fick SVT:s Morgonstudion viss uppmärksamhet när de tog in en riktig astronom som fick bedöma riskerna med ett verkligt asteroid-nedslag.)

Foto: Niko Tavernise / AP / TTNår 1,5 grader 2033”Om uppvärmningstakten fortsätter”, skrev Zeke Hausfather, ”kommer vi att passera 1,5 grader 2033 och två grader 2059.”: Med nuvarande uppvärmningstakt passeras 1,5-gradersmålet under tidigt 2030-tal.

Läs mer: Aftonbladet »

Filmen Dont Look Up handlar varken om kometkrasch eller klimatkris. Den handlar om hur imbecillt politiker och media beter sig. Men det kan ju vara svårt för den att förstå som själv ingår i det sistnämnda. Aftonbladet va Den nya istiden lär komma fan så mycket tidigare än en eventuell komet Nu har det gått några dagar sen nyheten ploppade upp att Bolund var cividsmittad. Och tätt inpå ploppade det upp att Annie samt Magdalena var också smittade. Men det märkliga är att ingen från de högra sidan har blivit smittade. Något lurt och skumt är detta ändå 🙄🤷🏻‍♂️

Vem bryr sig om 2033? Jorden går ju ändå under 2030. Covid, klimathysteri och ryssen, skräckporren är total hos Aftonbladet. ”Those who would give up essential Liberty, to purchase a little temporary Safety, deserve neither Liberty nor Safety.' - Benjamin Franklin Svensk media försöker skrämma folket till att lyda staten.

Goda nyheter – du kan göra det omöjliga”Använder vi den makt vi har så ändrar vi allt. Framför allt när någon påstår att det inte går.” Ledare av JohanEhrenberg

Sparproffsen: Köpkraften rasar – så inflationssäkrar du ditt kapitalPengar på ett sparkonto tappar köpkraft i allt snabbare takt när inflationen nu skjuter i höjden. Samtidigt har börsen skakat i inledningen av året. Di har pratat med två sparekonomer som tipsar om hur du bäst skyddar ditt kapital från inflationssmällen, vilka aktier man bör äga och hur du ska agera när börsen rasar. Investeraren MariaLandeborn Investeraren varför nämns inte Crypto / bitcoin som en del av en differentierad portfölj / som hedge mot inflation?

Bris: Så pratar du med barn om oro för krig | SvD”Nu kommer kriget”, ”Ryssland kommer att bomba Sverige”. På videoappen Tiktok, som används av många barn och unga, sprids bilden av att Sverige står på randen till ett krig. – Barn är oroade, säger Marie Angsell, socionom på Bris. Ok Så här SPRIDER MAN SKRÄCK Sluta sprida krigspropaganda och oro.

Så pratar du med barnen om de är oroliga för krigI veckan ringde ett barn i 10-årsåldern in till Aftonbladets redaktion. ”Blir det krig nu?”, frågade hon. I och med den herregud. Är inte Aftonbladet med och sprider denna oro? Puh

Efter norrskensyran – ny chans kan komma ikvällLåg du och sov när det färgglada skenet dansade på himlen i går kväll? Du kan få en ny chans – möjligtvis redan i kväll Om ryssen ☺️Putin nu kommer då?! så har vi ju 1 miljoner bidragstagare som kommit hit för att försvara 🇸🇪Sverige🕌 då☺️!!

Mindre än 3 tim sedan Uppdaterad: NYHETER Du har sett ”Don’t look up”.Följ skribent Publicerad idag 03:00 Låt oss börja året med några goda nyheter.· Dagens industri, 105 16 Stockholm · Ansvarig utgivare: Peter Fellman © Copyright 2022 Di.Ett axplock av alla filmer och texter som snurrar på Tiktok.

Du har – om du inte är redaktör på SVT:s Morgonstudion – insett att den handlar om den hotande klimatkrisen. Nu undrar du: När kommer vår ”komet”? Det kan jag berätta. Utan sådana som på riktigt finns och påverkar snabbare än någon myndighet eller ansvarig vågat påstå, oftast för att samma myndighet och ansvarig i praktiken fungerar som en bromskloss då uppdraget aldrig varit klimatet utan alltid i första hand varit att rädda den affärsverksamhet som skapat problemet. ”We’re all gonna die!”, skriker forskarstudenten Kate Dibiasky i klimatkatastrof-satiren ”Don’t look up”. moms de första 3 månaderna. Filmen har varit omtalad ett tag nu – en stor komet närmar sig jorden, mänskligheten har sex månader på sig att göra något, men väldigt lite händer. Men vilka förändringar vill de genomföra för att skapa denna nya konsumtion? Finns det planer på att H&M och liknande förstörelsebolag med skatt och reglering ska tvingas ställa om till att leverera kedjor av lokala skräddare och sömmerskor istället för slit-och-släng-produktion med enorma utsläpp från globala industrier? Kläder som hantverk, en gammal idé som kanske är precis det vi behöver idag? Dyrare kläder man inte slänger efter en säsong är billigare i längden. Varken media eller de styrande tar hotet på allvar. Annons.

Den kommande katastrofen skämtas bort i tv:s morgonshower. Det finns bara rop på att alla borde leva mer hållbart. Metaforen har varit uttalad och uppenbar från början – det handlar om klimathotet .(Därför fick SVT:s Morgonstudion viss uppmärksamhet när de tog in en riktig astronom som fick bedöma riskerna med ett verkligt asteroid-nedslag. Ta torghandeln som förstörts av en monopolisering (alla säljer exakt samma sak från samma leverantör).) helskärm Leonardo DiCaprio som Dr Randall Mindy och Jennifer Lawrence som Kate Dibiasky i en scen från omtalade filmen ”Don't Look Up”. Foto: Niko Tavernise / AP / TT Filmen har hyllats för sin träffsäkerhet, men också kritiserats: Dels för att den raljerar över dem den borde försöka vända sig till, men också för att den förenklar klimatfrågans komplexitet. Men det finns ju lösningar, rekoringar är något som växer runt landet, det är beställningar via sociala medier och så träffas man en halvtimme på en ful parkeringsplats och hämtar det man beställt.

För det kommer ingen planetdödare. ”Vi” kommer inte alla att dö. Lustigt nog motarbetas det här av kommuner som inte ger rekoringarna tillstånd att låna torget (som ju är deprimerande tomt i city numera, det mesta som handlas köps i köplador i städernas utkant). Inte vi och inte nu. Når 1,5 grader 2033 Vår ”komet” ser helt annorlunda ut, och den kommer att få helt andra effekter – likafullt är den på sätt och vis på väg. Det lokala är då bara del i en global vinstmaximeringskedja. Häromdagen lade klimatforskaren Zeke Hausfather ut en graf på sitt Twitter-konto över de senaste årens temperaturstegring – där han också drog ut linjen över uppvärmningens framtida bana.

”Om uppvärmningstakten fortsätter”, skrev Zeke Hausfather, ”kommer vi att passera 1,5 grader 2033 och två grader 2059. Så vad är de goda nyheterna? Det finns en skärningspunkt i alla diagram om omställning där det goda accelererar snabbare än det förstörande.” Ungefär samma bedömning gör FN:s klimatpanel IPCC : Med nuvarande uppvärmningstakt passeras 1,5-gradersmålet under tidigt 2030-tal. Vad innebär det här? Jo, i spannet mellan 1,5 och två grader öppnar vi dörren för en mängd obehagliga scenarier att bli verklighet. Och när den sker förvånar den alla, trots att den beräknats och berättats många gånger av både forskning och aktivister. Förutom det vi redan har fått en försmak av, som mer extremväder med värmeböljor och kraftig nederbörd, finns här kritiska trösklar som riskerar att klivas över. Konsekvenserna vid 1,5 grader Att ekosystemet bryter samman i Amazonas är en sådan, eller att isen i Arktis försvinner sommartid. Idag är en tredjedel av alla nya bilar riktiga elbilar, om något år är det hälften – och sedan fortsätter det.

Det är två tipping points av gigantiska snitt, som var och en för sig kan bidra till att höja temperaturen med åtskilliga tiondelar . Och även om vi lyckas hålla uppvärmningen på 1,5 grader, så kommer en tredjedel av isen i Himalayas glaciärer att smälta bort. Det vill säga vi halverar rakt av utsläppen, precis som vi ska enligt IPCC. En av de mest långtgående konsekvenserna är att när vi passerar 1,5 och två grader riskerar de stora istäckena i Antarktis att destabiliseras, menar IPCC. En del forskning visar att tröskeln för oåterkallelig förlust av det Västantarktiska istäcket, som håller tillräckligt med is för att kunna höja havsnivån med mer än tre meter, sannolikt ligger mellan 1,5 och två grader. Det bästa den som behöver en bil kan göra är idag att byta till el, alla andra lösningar är bara fortsatta utsläpp från driften. Det är de här insatserna vi spelar med när vi närmar oss gränsen.

I värsta fall är alltså ”kometen” bara elva år bort. Den tappar snabbt värde. För oss blir det dock ingen sista måltid som i avslutningen av ”Don’t look up” – de värsta konsekvenserna förpassar vi med varm hand till kommande generationer. Och allt hopp är förstås inte ute. (Jag har aldrig haft laddproblem själv i glesbygd. I IPCC:s mycket låga utsläppsscenario, känt som SSP1-1.9, når jorden 1,5 graders uppvärmning under några decennier, för att sedan sjunka tillbaka i slutet av seklet.) Det är inte ny infrastruktur som behövs i första hand, det är att använda den vi redan har.

Skräckscenarier osannolika Det kräver dock att vi snabbt minskar utsläppen till netto-noll. Det kräver också att vi i stor skala suger ut koldioxid ur atmosfären. Det räcker med att stänga av landets raffinaderier så har vi sparat el motsvarande alla nya elbilar för regionen runt raffinaderiet. Alla andra scenarier leder till ytterligare global uppvärmning efter att vi nått 1,5 grader. För ett tiotal år sedan var skräckscenarier kring en uppvärmning på upp till fem-sex grader inte osannolika. Det är lätt att göra el från värme. De utfallen känns numera inte alls troliga – det senaste decenniet har klimatpolitiken skärpts i flera avseenden.

Men framtiden är osäker, både när det gäller klimatets känslighet och olika återkopplingseffekter. Det blir lite putsat överallt men då missar man att klimatomställningen handlar om väldigt enkla saker som byter system. Vi kan inte utesluta en värld där temperaturen stigit tre, fyra grader vid seklets slut. Då är de flesta av oss borta, men effekterna av de beslut vi fattar står redo att träda in på scenen. Just nu snurrar siffran 40 procent på sociala medier. Det är först då ”kometen” kan slå till med full kraft. . 40 procent av alla båtar kör olja, kol eller gas.