Kravet på regeringen: Satsa på sjukvården för att slippa restriktioner

2022-01-14 12:15:00

Kravet på regeringen: Satsa på sjukvården för att slippa restriktioner

Kravet på regeringen: Satsa på sjukvården för att slippa restriktioner

Ulla Andersson (V): ”Underfinansierad vård är en politisk skuld med ett högt pris”. 

– Sammantaget så innebär det att belastningen på sjukvården just nu är hög och om sjukvården och sjukvårdens medarbetare ska klara sitt uppdrag långsiktigt, ja då behöver vi få ner smittspridningen, sa statsministern.

– Den underfinansierade vården är en politisk skuld som fått stora konsekvenser och som vi betalar ett högt pris för, och på grund av det får vi också fler restriktioner. Det klart att vi ska vaccinera oss och följa rekommendationerna, men det är också helt avgörande att vården får tillräckligt med resurser, säger hon.

Läs mer:
Dagens ETC »

Ayatollan bryter tystnaden – anklagar USA

Nya protester har blossat upp i Iran. Läs mer >>

Tänk att vi alltid bara klarar av en tanke åt gången i Sverige. En insats in i kaklet, aldrig samverkan. Fler vårdplatser neutraliserar inte nödvändigheten med restriktioner i ett akut läge av en pandemi. Tragiskt att V som uttalat vård- och omsorgsparti inte greppar detta. - Patientuppropet skriver under på att det är ett högt pris att underfinansiera sjukvården, dock är problemet att oavsett hur mycket pengar Lena Hallengren (S) än ger Irene Svenonius (M) så försvinner dessa genom korruption - och LOU och LOV. svpol patientuppropet

Rea på el – lägsta sedan novemberSamma dag som regeringen lägger fram kompensation för de skyhöga elpriserna, rasar priset på elbörsen Nordpool. Haha, det visste dom om…därför dom väntade tills det börjar blåsa. Och nu ska det komma massor av regn, skyfallsliknande regn så då fylls vattenmagasinen på

En tredjedel av covidpatienterna vårdas för andra sjukdomarEn tredjedel av covidpatienterna vårdas för andra sjukdomar • Av de 78 patienter som under torsdagen låg på Sus Malmös covidavdelningar var 52 inlagda på grund av covid. Resten hade lagts in för annat, men testat positivt.

Vi tar stort ansvar för yrkesutbildningarna. AcadeMedia har länge pekat på att yrkesutbildningarna är viktiga för att minska den kompetensbrist som finns i många branscher – och vi satsar på dem. Replik från Jens Eriksson och Susanne Christensson.

Dagbarnvårdare ska tvingas söka tillstånd hos kommunenDagbarnvårdare ska tvingas söka tillstånd hos kommunen. ”Att bedriva skola eller barnomsorg för våra gemensamma skattepengar är ingen mänsklig rättighet” RektorLina utbpol kommunpol RektorLina Gör något åt den kommunala skolan, är ju rena kaoset. Då kanske vi väljer den...

Skåne: ”Extremt många positiva fall”Coronaviruset sprider sig snabbt i Skåne – och prover visar att omikronvarianten dominerar totalt. ”Extremt” är ordet för dagen på Region Skånes pressträff.

Svensk smakstart på EM – körde över Bosnien-HercegovinaHandbolls-EM är i gång och efter premiären i Bratislava finns det för svensk del inte mycket att klaga på.Sverige vann stort mot Bosnien-Hercegovina med Sluta med våldsmetaforer vid sportrecentioner!

Publicerad idag 10:00 Uppdaterad idag 10:04 Knappt var julledigheten över innan regeringen och Folk­hälsomyndigheten återigen kallade till presskonferens.14 timmar sedan 15:34 - 12 jan, 2022 På torsdagen kostar en kilowattimme (kWh) i hela landet knappa 20 öre, långt under de nivåer som gällt senaste månaderna, speciellt i södra Sverige.pandemin har en viss andel av patienterna vårdats med covid, alltså haft en annan huvuddiagnos men varit smittade.Publicerad: Mindre än 3 tim sedan Detta är en debattartikel.

Än en gång handlade det om skärpta restriktioner. När statsminister Magdalena Andersson i måndags motiverade varför det behövs var hon tydlig: belastningen på vården är allt för hög. Det är också det lägsta priset sedan någon enskild dag i november. Spridning av omikron är inte enda orsaken, utan även influensa och RS-virus. – De som ligger inlagda för att de har en covidinfektion – det är framförallt de ovaccinerade, säger Johan Tham. – Sammantaget så innebär det att belastningen på sjukvården just nu är hög och om sjukvården och sjukvårdens medarbetare ska klara sitt uppdrag långsiktigt, ja då behöver vi få ner smittspridningen, sa statsministern. – Det blåser väldigt mycket i Norden, inklusive Sverige, det är historiskt höga nivåer, säger Joakim Salqvist, elprisexpert på elbolaget Tibber. Samtidigt är antalet som får intensivvård nu betydligt lägre än vid de tidigare vågornas toppar. Den 12/1 skriver Peter Vigren och Lisa Pelling De menar att detta skulle bero på att framför allt de stora koncernerna inte ser utbildningarna som lönsamma.

Den här veckan har runt hundra personer fått intensivvård dagligen. Det lägre elpriset väntas hålla i sig under veckan då vinden spås blåsa på rejält. Men alla smittade patienter kräver extra arbetsinsatser, understryker Jonas Cronqvist och Johan Tham. I våras var antalet mellan 300 och 400. Att vårdpersonalen är sliten och frånvaron bland dem hög gör situationen ändå pressad. – Men blåsten bidrar mest, säger Joakim Salqvist. Men samtidigt är en stor ­majoritet av befolkningen nu vaccinerad – borde inte vården klara den lilla andel som smittas och behöver sjukhusvård? Frågan har de senaste dagarna ställts av många. Hos dem som är inlagda på iva eller intermediärvård, steget under iva, med covidinfektion är det i stort sett alltid covid som är huvudorsak till vården. De nya restriktionerna upprör, och ses som ett bevis för att vården är underdimensionerad. Inom Academedia läste hela 36 procent av avgångseleverna ett yrkesprogram våren 2021, snittet i riket var 33 procent.

Efter onsdagens partiledardebatt sa Kristdemokraternas Ebba Busch att regeringen försöker ”hantera krisen i sjukvården genom pandemirestriktioner”, och Vänster­partiets Nooshi ­Dadgostar menar att Socialdemokraterna nu måste lova att vården ska få den upprustning som är nödvändig. Ulla Andersson, ekonomisk-­politisk talesperson för Vänsterpartiet, håller med. – Alla moment måste utföras på ett smittsäkert sätt. – Den underfinansierade vården är en politisk skuld som fått stora konsekvenser och som vi betalar ett högt pris för, och på grund av det får vi också fler restriktioner. Det klart att vi ska vaccinera oss och följa rekommendationerna, men det är också helt avgörande att vården får tillräckligt med resurser, säger hon. Slår hårt mot skört system Ulla Andersson menar att långsiktigheten Magdalena Andersson pratar om inte kan hänga på minskad smittspridning. – Om smittan upptäcks på sjukhuset och andra patienter kan ha blivit exponerade måste man ofta upprepat testa alla som kan ha blivit utsatta för smitta – i första hand de övriga patienterna på salen, men ibland kan det innefatta samtliga på en drabbad avdelning inklusive personalen. Det vore mer givande att diskutera hur vi kan få fler elever att vilja utbilda sig till yrken inom industrin, men Vigren och Pelling kanske har ett annat syfte med sin text.

Det som krävs för att situationen för de vårdanställda ska vara långsiktigt hållbar är rejäla satsningar. Sjukvården måste få mer pengar. – Redan innan pandemin gjordes nedskärningar i vården i många regioner, för att de hade svårt att få ekonomi att gå ihop. Bild: Daniel Rydén • Man måste isolera alla patienter som kan vara smittade. Och så har det sett ut i många, många år. Det klart att pande­min slagit hårt mot det här sköra systemet. Att elever som läser utbildningar med många praktiska moment får träna på dessa på riktiga arbetsplatser är en vinst för både elev och arbetsgivare.

Regeringen har skjutit till pengar flera gånger de här två åren, men det är bara tillfälliga satsningar. Då måste man snabbt flytta ut dem och helst lägga dem på olika enkelrum. Nu krävs rejäla och långsiktiga ekonomiska tillskott från staten, säger Ulla Andersson. Att vården behöver mer resurser har också länge på­talats från dem som arbetar där. Pandemin har gjort det ännu tydligare, säger Sineva Ribeiro ordförande i Vårdförbundet. Och det är brist på enkelrum på sjukhuset, säger Ulf Karlsson. – Vi har sagt det så många gånger, vårdplatserna måste bli fler, och för det krävs att vi har personal. Vi både tror och satsar på våra yrkesutbildningar eftersom vi vet hur viktiga de är för Sverige.

Ska vi kunna behålla de sjuksköterskor vi har, och få fler att utbilda sig, så behöver arbetsmiljön bli bättre och lönerna höjas. Från politiskt håll måste vi se handling nu, säger hon. Patientsäkerheten får ju aldrig äventyras. Lägst antal vårdplatser i EU Att öka antalet vårdplatser är en nyckel, menar Sineva Ribeiro. Vårdplatserna har minskat kontinuerligt i Sverige sedan 1990-talskrisen. För 30 år sedan hade Sverige 6,7 bemannade sjukhusbäddar per tusen invånare. Resultatet är ett tufft och krävande pussel, summerar infektionsläkaren.

Nu har antalet platser mer än halverats, och motsvarande siffra är idag 1,9 per tusen personer. Det gör att Sverige har lägst antal vårdplatser i hela EU. Även när det gäller intensivvårds­platser ligger Sverige i botten. Annons De som vårdas för svår covid idag är så gott som uteslutande ovaccinerade, säger Ulf Karlsson. Förklaringarna till de stora minskningarna brukar dels handla om den medicinska utvecklingen, att vårdtiderna har kortats och att fler operationer kan göras utan att en patient behöver läggas in. Men det handlar också om att mer vård ska ges i primärvården för att sjukhusen ska kunna fokusera på det mer specialiserade.

Och så handlar det om ekonomi, enligt Magnus Isacson, specialistläkare och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin. Och de behöver sällan vårdinsatser just för covid. – Det kostar betydligt mer att vårda någon på ett sjukhus än i till exempel hemsjukvården. Delvis för att en vårdplats i Sverige är väldigt högkvalitativ, med bra bemanning. Det är värt att komma ihåg när vi jämför oss med andra länder. – Det kommer säkert att ändras framöver men ser man på de svårt sjuka just nu så är det varianten delta. Men att dra ner på platser för att spara pengar är ingen lösning om det inte också satsas ordentligt på primärvården.

Inte samma problem Ska vårdsystemet fungera, och sjukhusen klara vården med det låga antal vårdplatser som de har idag, måste primärvården få mer resurser. Både i form av pengar och personal. – Det behövs en rejäl nationell satsning, där vårdcentralerna bemannas upp och får en helt annan kapacitet. Tyvärr går det alldeles för långsamt, det händer ingenting, säger Magnus Isacson. Sineva Riberio håller med.

Omstruktureringen av vården har skett i fel ordning. Vårdplatserna har skurits ned på, utan att primärvården haft resurser nog. Bara de senaste åren har slutenvårdsplatserna minskat i 16 av 21 regioner, enligt en granskning från Dagens Medicin. Och Dagens ETC kunde nyligen berätta att vårdplatserna i Västra Götaland nästan har halverats på tio år. Sineva Ribeiro jämför med de nordiska grannländerna, där både vårdplatserna sett till antalet invånare är högre, liksom antalet sjuksköterskor per 1000 invånare.

– De har inte samma problem med att köerna för annan vård nu växer. De har kunnat hantera covid-patienterna parallellt med den vanliga vården. Hade vi haft en hälso- och sjukvård som var ordentligt dimensionerad med bättre kompetensförsörjning, hade vi kanske sluppit den kris vi nu befinner oss i, säger hon. ”Bristen äter resurser” Även Karin Båtelsson, ordförande för Sjukhusläkarna, tycker att det är uppenbart att vård­platserna inte räcker till. Att vården ändå kunnat skala upp under pandemin beror fram­förallt på insatser från de anställda, på en vilja att göra allt som krävs.

Nu saknar hon initiativ för ett system som är hållbart på sikt. – Man jobbar inte för att ­kunna behålla de vårdplatser som skulle behövas. Personalflykt gör det så klart svårare att utöka platserna, men då måste man inse vad personalflykten kostar och ändra sin personalpolitik, säger hon. Vårdplatsbristen innebär inte bara att patienter får ligga onödigt länge på akuten, överbeläggningar och stressad personal, utan leder också till onödigt merarbete, säger Karin Båtelsson. Det i sig minskar tiden för patienterna.

– Det skapas väldigt mycket arbetsuppgifter på sjukhusen som vi sluppit annars, som vårdplatskoordinatorer, möten flera gånger per dag för att se var det finns platser till ­exempel. Vårdplatsbristen i sig äter resurser. Både hon och Sineva Ribeiro hoppas att beslutsfattarna ska ta lärdom av pandemin. Att det ska leda till en långsiktig förändring och förbättring. Om inte, tror Karin Båtelsson att det mycket väl kan bli så även framöver att vintersäsong kommer innebära restriktioner.

– Ja, om det här viruset kommer vara som ytterligare en form av influensa kanske det blir så. Med den kapacitet vi har idag kan det bli nödvändigt. Vill du fortsätta läsa? Bli prenumerant på Dagens ETC! Om du redan är det .