Konsten att prata om inflation - Dagens Arena

Forskare har blivit alltmer intresserade av sambandet mellan inflation och kommunikation. Utvecklingen beror nämligen till stor del på vilken berättelse vi väljer att tro på, skriver German Bender.

2022-01-17 15:18:00

KRÖNIKA | Forskare har blivit alltmer intresserade av sambandet mellan inflation och kommunikation. Utvecklingen beror nämligen till stor del på vilken berättelse vi väljer att tro på, skriver germanbender.

Forskare har blivit alltmer intresserade av sambandet mellan inflation och kommunikation. Utvecklingen beror nämligen till stor del på vilken berättelse vi väljer att tro på, skriver German Bender.

för inflationen.) är än så länge att de är övergående och avtar redan under 2022.(när man jämför december 2021 med samma månad 2022).om inflationens utveckling framöver.Distinktionen mellan ökande inflation (som vi ser nu) och ökande inflationsoro (som riskerar att få fäste) är viktig. Det blir nämligen betydligt svårare för Riksbanken och andra aktörer att stävja en ökande inflation om uppfattningen att inflationen kommer öka under lång tid brer ut sig hos allmänheten.

Läs mer: Dagens Arena »

Svenska Hillsong church erbjöd “omvändelse” från homosexualitet

DN:s granskning har visat hur flera svenska religiösa församlingar erbjuder ”omvändelse” från homosexualitet.Svenska Hillsong Church, som haft kopplingar Läs mer >>

»Det går inte att medicinera bort livet« - Dagens ArenaREPORTAGE | Inom sjukvården får vi hjälp med vår fysiska och psykiska ohälsa. Men inför patienternas existentiella kriser verkar vården stå handfallen. Vart vänder man sig när diagnoser och läkemedel inte räcker till?

Peter Kadhammar på plats i Ukraina - Aftonbladet TVUSA har fått uppgifter om att Ryssland förbereder en attack ”mot sig själva”\n\nSyftet med den falska operationen är att få en ursäkt att invadera Ukraina.\n\nDet rapporterar CNN Ok

Nu behöver vi fler raka politiker - Dagens ArenaEfter nästan tre år av en pandemi som påverkar våra liv dagligen, närmar vi oss nu en av dess mest avgörande tidpunkter. När vi går mot detta läge är det viktigt att alla nationella regeringar får med sig sin befolkning, skriver Péter Krekó.

Du har sett ”Don’t look up” – men när kommer ”kometen”?Du har sett ”Don’t look up”. Du har – om du inte är redaktör på SVT:s Morgonstudion – insett att den handlar om den hot Covid, klimathysteri och ryssen, skräckporren är total hos Aftonbladet. ”Those who would give up essential Liberty, to purchase a little temporary Safety, deserve neither Liberty nor Safety.' - Benjamin Franklin Svensk media försöker skrämma folket till att lyda staten. Vem bryr sig om 2033? Jorden går ju ändå under 2030.

Europafacket skakas av djup kris - Dagens ArenaSÖNDAGSKRÖNIKAN | Svenska fack är på kollisionskurs med sina europeiska kollegor. Frågan som splittrar gäller införandet av lagstadgade minimilöner. LO bojkottar just nu den europeiska fackliga federationen, skriver Anna Danielsson Öberg.

När ska Ryssland lära sig psykologi? - Dagens ArenaESSÄ | USA och Kina uppträder oftast psykologiskt för att påverka, med ekonomiska styrmedel. Ryssland utnyttjar inte de möjligheter som finns utan agerar maktfullkomligt istället, skriver Olof Kleberg. Intressant nu att se att även ”röda” media vågar vara realistiska i en kritik av Ryssland. Det intrycket får jag också av Public Service. Tyvärr är det ett halvt sekel för sent. Ryssland borde inte ha en permanent plats i FN Säkerhetsråd.

Coronapandemin har bland mycket annat inneburit . Eller kanske snarare en förnyad oro för inflationen. Runtom i världen har prisökningarna de senaste månaderna varit snabbare och högre än på många år och i svallvågorna kretsar debatten kring frågan om de blir övergående och begränsade till vissa delar av ekonomin, eller mer permanenta och utbredda. Den dominerande uppfattningen i Sverige ( här formulerad av Riksbanken ) är än så länge att de är övergående och avtar redan under 2022. Inflation kan betyda många olika saker och en viktig faktor är hur hög inflationen blir. Men nu ligger inflationen på 4,1 procent, den högsta månadssiffran sedan 1993 (när man jämför december 2021 med samma månad 2022). Den nyväckta oron för inflationen rymmer åtminstone två viktiga dimensioner. Dels vilka materiella omständigheter som driver inflationen och hur de rent faktiskt kan komma att utvecklas framöver. Dels vad människor tror om inflationens utveckling framöver. Det skulle inte skada om en ledande makthavare som har kvar muskelminnet från en självupplevd inflationsspiral kunde sända en tydlig signal. Det är väl belagt att våra förväntningar på framtida inflation är en viktig faktor för hur inflationen faktiskt utvecklas (och vice versa). En utbredd oro för kraftig inflation kan med andra ord bli en självuppfyllande profetia, framför allt genom en så kallad lönespiral där företag börjar höja sina priser, vilket leder till att anställda kräver högre löner, vilket leder till ytterligare prishöjningar … och så är spiralen igång. Distinktionen mellan ökande inflation (som vi ser nu) och ökande inflationsoro (som riskerar att få fäste) är viktig. Det blir nämligen betydligt svårare för Riksbanken och andra aktörer att stävja en ökande inflation om uppfattningen att inflationen kommer öka under lång tid brer ut sig hos allmänheten. För att profetian inte ska bli självuppfyllande och den negativa spiralen inte ska ta fart, kan centralbanker vidta penningpolitiska åtgärder (till exempel höja räntan), men också kommunikativa (till exempel berätta om sina prognoser på ett övertygande sätt). Våra förväntningar om inflationens utveckling beror nämligen till stor del på vilken berättelse vi väljer att tro på – och begriper. Därför har forskare blivit alltmer intresserade av sambandet mellan inflation och kommunikation. Och forskningsrönen, som ännu inte fått fullt genomslag i centralbankernas åtgärder, är högintressanta. I en färsk studie visar en forskargrupp från brittiska Centre for Economic Policy Research (CEPR) till exempel att chefer och hushåll är mer benägna än experter att se stigande inflation som långvarig, en klyfta som är belagd i tidigare forskning. Men studien visar också att det till stor del kan förklaras av att olika grupper sätter sin tilltro till olika narrativ, det vill säga olika berättelser om vad som kommer hända med inflationen och varför. Faktum är att inflationsförväntningar är betydligt mer heterogena än man tidigare trott. En annan ny studie visar exempelvis att kvinnor är mer benägna att tro på ökande inflation när livsmedelspriser ökar, eftersom de oftare ansvarar för matinköp. Personer som kör bil och bor i villa skulle likaledes kunna påverkas mer av energipriser i sin syn på inflationen. I praktiken speglar detta faktiska skillnader i utsatthet för inflation mellan olika grupper. Och de här skillnaderna kan dessutom spä på de ekonomiska klyftorna. Det kallas och innebär att låginkomsttagare är mer utsatta för inflation än bättre bemedlade. Förklaringen är bland annat att låginkomsttagare konsumerar varor och tjänster som ökar mer i pris på grund av lägre konkurrens än personer med högre inkomster, och