DN Debatt. ”Stoppa förslaget om förbud mot rättsdatabaser”

DN DEBATT 24/1. Säkerhetsbranschen: 'Brottsdömdas integritet får inte gå före samhällets förmåga att bekämpa kriminalitet.'

2022-01-21 20:00:00

DN DEBATT 24/1. Säkerhetsbranschen: 'Brottsdömdas integritet får inte gå före samhällets förmåga att bekämpa kriminalitet.'

DN DEBATT 24/1.Organisationen Säkerhetsbranschen: Brottsdömdas integritet får inte gå före samhällets förmåga att bekämpa kriminalitet.

Läs senareEfterfrågan på bakgrundskontroller ökar. En undersökning från Stockholms handelskammare har visat att över två tredjedelar av arbetsgivare gör någon form av bakgrundskontroll. Det beror framför allt på samhällsförändringar och ökat säkerhetsmedvetande, men även lagstiftning.

De senaste åren har det tillkommit flera lagar som ålägger företag i olika branscher att motverka penningtvätt, organiserad brottslighet och terror­finansiering. Företag med brottsdömda personer på vissa positioner har också förbjudits att delta i offentliga upphandlingar. Grov och avancerad brottslighet har ökat behovet av att företag tar ett stort ansvar för vår säkerhet och motverkar kriminalitet i olika former. Detta har riksdagen understrukit.

Läs mer: DN Debatt »

Hon lämnade hemtjänsten för gruvjätten: ”Borde ha gjort det tidigare”

KIRUNA. Läs mer >>

REPLIK DN DEBATT 24/1 Jalle Flodström: ”Den som avtjänat sitt straff förtjänar ett rimligt skydd för integriteten.” Har och är detta ett problem? Tydligen! 24, redan?

DN Debatt. ”Inför ett betygssystem för offentliga upphandlingar”DN DEBATT 20/1. Fyra forskare i årets SNS Konjunkturrådsrapport: 'Inför ett betygssystem vid offentlig upphandling som tar hänsyn till tidigare leveranser.”

”Fina ord skyddar inga gränser” | SvD DebattDEBATT. Alice Bah Kuhnke (MP) vill övervaka EU:s yttre gränser – men drar inga som helst slutsatser kring hur det ska gå till. Det skriver Sara Skyttedal (KD) i en slutreplik.

”Sverige och Finland bör ha förband i varandras länder” | SvD DebattDEBATT. Sverige och Finland bör permanent basera och utbilda personal och förband i respektive grannland. Det skriver de tidigare försvars­ministrarna Björn von Sydow och Jan-Erik Enestam. Ryssland är instängt och har sedan medeltiden krigat för att erövra varma hav: Svarta Havet och Östersjön. Sverige måste gå med i Nato fort. Rösta på högerpartierna! Socialdemokraterna ut ur Regeringen. Ryssland anfaller Ukraina, Finland och Sverige? Sverige måste gå med i Nato fort! Nato har 30 medlemsländer. Rösta på högerpartierna. Socialdemokraterna ut ur Regeringen.

”LO:s position i energi­frågan håller inte” | SvD DebattDEBATT. En utbyggnad av kärnkraften skulle kunna vara en väg mot att EU går mot att bli mer själv­försörjande på el, utan att öka beroendet av fossil energi­produktion. Det skriver Marie Knutsen-Öy, Svenskt Näringsliv, i en replik. SOSSE-SVEKET mot oss alla: 2014 slöt MP och S en överenskommelse om att stänga kärnkraften. De beordrade Vattenfall att stoppa sin plan på nya reaktorer, gjorde sig av med kritiker i bolagets styrelse, samt höjde kraven och skatten på kärnkraft. Rösta på högerpartierna. VINDKRAFTEN BLIR ONÖDIG Vindkraft kräver 100% back-up när vindarna är svaga. Självklart. Denna back-up ska klara 10 000 MW. Då behövs flera nya kärnkraftverk. Vindkraft blir onödig. Alternativa kraftkällorna (naturgas, kol, olja, ved, sopor) spyr ut KOLDIOXID. EL ÄR FÖR DYRT Företag och privatpersoner slås ut. Vi subventionerar vindkraften med 10 miljarder. Vi betalar dyra elskatter. Vi betalar för elbrist i Europa. Rösta bort energiministern Farmanbar och Magdalena Andersson-regeringen. Rösta på högerpartierna.

”Oseriös kritik mot ordningsvakter” | SvD DebattDEBATT. Påståendet att kommunalt upphandlade ordnings­vakter fungerar som lokal polis är helt felaktigt. Det skriver Li Jansson, Säkerhets­företagen, i en replik.

”EU måste bli mer självförsörjande på el” | SvD DebattDEBATT. Svenska elpriser skulle gynnas av att EU utvecklar sin energipolitik. Grundproblemet är att EU inte är tillräckligt självförsörjande på ”billig” el, skriver Johan Hall, utredare på LO. I serien sparka in vidöppna dörrar.. Hade vi inte avvecklat hälften av vår buffertkraft pga de galna Gröna Khmererna, så hade inte detta fått tidningsplats bland porransorerna ens..

4 Läs senare Efterfrågan på bakgrundskontroller ökar. En undersökning från Stockholms handelskammare har visat att över två tredjedelar av arbetsgivare gör någon form av bakgrundskontroll. Det beror framför allt på samhällsförändringar och ökat säkerhetsmedvetande, men även lagstiftning. De senaste åren har det tillkommit flera lagar som ålägger företag i olika branscher att motverka penningtvätt, organiserad brottslighet och terror­finansiering. Företag med brottsdömda personer på vissa positioner har också förbjudits att delta i offentliga upphandlingar. Grov och avancerad brottslighet har ökat behovet av att företag tar ett stort ansvar för vår säkerhet och motverkar kriminalitet i olika former. Detta har riksdagen understrukit. Trots ambitionshöjningar har Polismyndigheten konstaterat att det alltjämt finns betydande sårbarheter. Det handlar dels om otillräckligt skydd mot kriminell infiltration, dels om att kriminella aktörer inom den organiserade brottsligheten utnyttjar personer inom samhällsviktiga yrkesgrupper. Det senare var en central slutsats i rapporten ”Lärdomar av Encrochat”, som redovisade en omfattande analys av den dekrypterade kommunikationsplattformen. Säkerhetsbranschen har ett särskilt stort ansvar. I branschen finns över 500 säkerhetsföretag som tillhanda­håller viktiga tjänster och infrastruktur för att skapa ett säkrare och tryggare Sverige. Det handlar om allt ifrån installationer av larm- och övervakningssystem till personskydd och säkerhetsrådgivning. Medarbetare får tillgång till allt ifrån privatpersoners hem till strategiska sammanhang inom försvarsområdet. Behovet av att kunna göra säkra bakgrundskontroller av personal och i vissa fall uppdragsgivare är av yttersta vikt inom vår bransch. Denna möjlighet är dessvärre hotad, vilket går stick i stäv mot beslutade ambitionshöjningar – som snarast bör betraktas som en lägstanivå i förhållande till aktuella hotbilder. I riksdagen hanteras just nu ett förslag från regeringen (proposition 2021/22:59) som, om det röstas igenom, kommer omöjliggöra dagens bakgrundskontroller. Detta i och med att rättsdatabaser i praktiken förbjuds, genom att ändra yttrandefrihetsgrundlagen. Motivet för detta är enligt rege­ringen att man vill öka brottsdömdas integritet. Detta intresse måste dock vägas mot den nytta dessa rättsdatabaser i förlängningen bidrar till vad gäller att motverka brottslighet och för att skapa ett tryggare och säkrare samhälle. I vår bransch är det av största vikt att vi kan göra grundliga bakgrundskontroller, inte bara på en enskild person utan även andra i dennes omgivning, genom direkt och effektiv tillgång till offentliga handlingar från våra domstolar. Så här långt har detta kunnat ske genom nyttjandet av rättsdatabaser som tillhandahåller dagsaktuell information om domstolsavgöranden och liknande offentliga underlag. Riskerna är reella. Ett exempel är att det från Regeringskansliet 2019 stals vapen och ammunition. Den efterföljande utredningen ledde inte till åtal, men sannolikt var det ett insiderbrott. På motsvarande sätt kan såväl fysiska tillgångar som information försvinna från andra myndigheter och företag om personal inte är kontrollerad och pålitlig. Försvinner möjligheten till bakgrundskontroller minskar inte bara säkerheten, utan det ökar även risken för diskriminering Ett annat exempel från verkligheten är hur Sveriges största banker och polisen tidigare i år bedrev ett gemensamt arbete för att komma åt bland annat penningtvätt. Man identifierade flera insiders på bankerna, vilka samarbetat med kriminella nätverk. Denna typ av problem riskerar att öka med sämre kontrollmöjligheter. Försvinner möjligheten till bakgrundskontroller minskar inte bara säkerheten, utan det ökar även risken för diskriminering. Studier från USA visar att diskriminering mot minoriteter har ökat i delar av landet där företag förbjudits att kontrollera huruvida en jobbsökande är dömd för brott. Den risken finns även i Sverige. Utan fullständigt informationsunderlag kan det anses rationellt att välja bort jobb­sökande när mycket står på spel. Ett alternativ till rättsdatabaserna är att begära utdrag ur belastningsregistret, som är polisens register över brottsdomar. Men tyvärr är det i nuläget inte ett fullgott alternativ. Informationen i ett sådant utdrag kan vid tidpunkten då det tillhandahålls redan vara inaktuellt. Utdrag ur belastningsregister skickas dessutom till den berörda, vilket innebär en möjlighet att förfalska dokumenten. Det har till och med förekommit försäljning av välgjorda förfalskningar av utdrag från belastningsregistret på internet. Om rättsdatabaserna förbjuds vore dock det enda sättet att upprätthålla en acceptabel säkerhetsnivå att systemet med belastningsregistret utvecklas i betydande omfattning. Det är emellertid tveksamt om det är en bra användning av skattemedel att polisen ska fungera som ett stort serviceorgan för näringslivets ökade behov av bakgrunds­kontroller. Polisen bör främst fokusera på att stödja det offentliga, till exempel kontrollera skolpersonal och säkerhetsklassade befattningar. För näringslivets behov finns välfungerande lösningar, som bör utvecklas – inte förbjudas. Många och tunga remissinstanser har avstyrkt regeringens förslag, bland andra Advokatsamfundet, Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Säkerhets- och Försvarsföretagen, Svenskt Näringsliv samt ett stort antal organisationer och medieföretag som använder rättsdatabaser för research. Trots detta har regeringen gått vidare med det till riksdagen. Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna har tagit intryck av remisskritiken och väckt motioner med yrkanden om avslag till förslaget. Kristdemokraterna har anslutit sig till kritiken och regeringens förslag ser därmed ut att kunna stoppas i riksdagen. Det är av stor betydelse att regeringens lagförslag stoppas. Konsekvensen av att inskränka grundlagen vore att rättsdatabaser kommer att förbjudas och bakgrundskontroller försvåras avsevärt – med ökade säkerhetsrisker som följd. Samhällets förmåga att förebygga och bekämpa kriminalitet behöver stärkas, inte försvagas. Ämnen i artikeln