DN Debatt. ”En kriskommission krävs för sjukvården”

2022-01-13 20:00:00

DN DEBATT 14/1. Vårdförbundet och Läkarförbundet: 'Nu måste regeringen tillsätta en kriskommission för att komma åt problemen inom vården.'

DN DEBATT 14/1. Vårdförbundet och Läkarförbundet: 'Nu måste regeringen tillsätta en kriskommission för att komma åt problemen inom vården.'

DN DEBATT 14/1.Läkarförbundet och Vårdförbundet: Hundratusentals svenskar väntar på operation, arbetsmiljön inom vården brister på många håll och

Skaffa nyhetsbrevVården är extremtVårdpersonalen på akutmottagningarna får lägga stor del av sin tid på att jaga en vårdplatspå vården är den stora bristen på vårdplatser. Vård­personalen på akutmottagningarna får lägga stor del av sin tid på att jaga en vårdplats för att den som är färdig­behandlad på akuten ska komma vidare i vårdkedjan.

Pandemin har förstärktVårdens anställda har under pandemin tagit stort ansvar för att i en extraordinär situation säkerställa bästa möjliga omhändertagande såväl för de som insjuknat i covid-19 som för övriga patienter. Ansvarstagandet har för många inneburit en mycket hög arbetsbelastning och längre arbetsdagar.

Läs mer: DN Debatt »

Svensk man uppges stå inför rätta i Donetsk

En svensk man ställdes på måndagen inför rätta i den ryskstödda utbrytarregionen Folkrepubliken Donetsk (DPR), enligt uppgifter från ryska medier.Svenska Läs mer >>

'Vårdgarantin' vad är det för skoj ? Läkarna kan fullständigt strunta i den utan repressalier. God vård kan bli en utseende fråga och bli kosmetisk och sexistisk också. Många lyckas missa alla kontroversiella sjukdomar och besvär och går in med en annan synvinkel i debatten. Det är mycket som är kontroversiellt inom vården. God vård är inte samma för alla. Det är inte alltid svart eller vitt om det ska opereras och olika mediciner är också kontroversiella. Vården fungerar bra där det är 'klart som fan' benbrott och sådana saker.

REPLIK DN DEBATT 14/1. Kajsa Dovstad, Timbro: ”Facken är medskyldiga till vårdkrisen”. SofiaStale SofiaStale De största utgifterna går till att sjukskriva med enbart subjektiva argument (rehabindustrin & s-röster) & till maskering & höjning av för höga insulinnivåer (insulinindustrin, sponsrade förmånsföreningars medlemmar som styr alla myndigheter & regioner). -sjukdomar & vårdkostnad

Pengarna finns i statskassan. Men dom läggs på massa fjantiga myndigheter samt bistånd i extrema mängder. ... och skolan ... och äldreomsorgen ...

”Katalys vill leda Sverige i en grön skuldfälla” | SvD DebattDEBATT. Katalys vill att staten ska låna pengar för att investera i klimatet. Men med deras förslag riskerar vi i stället att hamna i en grön skuldfälla och bromsa klimat­omställningen, skriver Ellen Gustafsson, Timbro, i en replik.

SD: Över­skuld­sättning är en tickande bomb | SvD DebattDEBATT. Vi menar att Sverige kan göra betydligt mer för att hindra att fler ungdomar försätts i livslång ekonomisk skuld. Det skriver Mikael Eskilandersson och Angelica Lundberg, SD. Låt unga studera gratis tills de stå upp på ben och börjar tjäna pengar ! Enda varianten att hålla de skuldfria , oavsett bakgrund ! När de avslutat studier och börjar jobba då lägga man krav på de , men är inte tvärtom , en ung person behöver bara fick pengar till mat och kläder Dåliga krediter på 30-40 tusen kan vara bättre än studielån på 300-400 tusen om du blir arbetslös eller om du inte får något märkvärdigt jobb efter högskolan. Ansvaret för det ligger, förutom hos skuldtagaren själv givetvis, på skuldgivaren. Inför ett nationellt skuldregister och tvinga skuldgivare att stämma av med detta innan snabba lån ges.

”Munskydd viktigt vapen mot omikron” | SvD DebattDEBATT. Med omikron stärks argumenten för munskydd. Folkhälso­myndigheten och regeringen bör verka för att ändra på Sveriges botten­placering vad gäller användandet av munskydd, skriver professor Tom Britton. Skit ner dig 🤡 Vet ni vilka modeller/experiment Tom hänvisar till här för de enda studier jag kan hitta som talar för detta är modeleringsstudier eller experiment där man antar att viruset sprids i relativt stora partiklar. Medans studier som denna visar på ingen effekt

Skyttedal: EU:s yttre gräns måste stärkas | SvD DebattDEBATT. För att bibehålla legitimiteten för den fria rörligheten krävs en stärkt kontroll av EU:s yttre gräns. Det skriver Sara Skyttedal (KD). Ett sånt snille hon är.

Valfläsk eller klok fördelningspolitik – debatt om elprisstödetRegeringens förslag om elprisstöd är valfläsk som inte hjälper de mest utsatta. Det tycker Liberalerna som istället vill se en skattesänkning på el. Socialdemokraterna menar att elprisstödet är fördelningspolitiskt klokt och anser att en sänkning av elskatten skulle gynna de allra rikaste – och vara praktiskt omöjlig. Bidrag för att betala skatt, hur korkat som helst! Ta bort skatten, hur enkelt som helst! SÄTT IGÅNG REAKTORERNA FÖR I H-VETE! I nuläget leder sossarnas politik till att den s.k. klimatkatastrofen förvärras. Den här mannen på fotot o tillika socialdemokratisk minister verkar inte blivit direkt något lyft för partiet.

”Ny skatte­höjning väntar på biodrivmedel” | SvD DebattDEBATT. Det är dags för ett stopp för höjda skatter och avgifter på bilismen. Det skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe, Skattebetalarna. Erik Bengtzboe är han skriven hos mamma än? I detta fallet gäller de Norrland och landsbygden som helt saknar kommunaltrafik och med tanke på dom stora avstånden där bil är ett måste för att kunna ha arbete, med regeringens politik är de meningen att tvinga folk att flytta från landsbygden mentalt politiskt sjukt totalt.

UTVALD LÄSNING I DIN MEJLBOX Veckans utvalda artiklar som rör coronaviruset.”Katalys vill leda Sverige i en grön skuldfälla” Ellen Gustafsson är miljö- och klimat­ansvarig på den marknads­liberala tanke­smedjan Timbro.Stäng Annons Det här är en argumenterande text med syfte att påverka.Munskydd bör användas i publika inomhus­miljöer som affärer, anser debattören.

Coronaviruset kommer skickas till din mejlbox VARJE LÖRDAG. Skaffa nyhetsbrev Hantera dina nyhetsbrev Regeringen behöver omgående tillsätta en kriskommission för arbetsmiljön i vården. Men med deras förslag riskerar vi i stället att hamna i en grön skuldfälla och bromsa klimat­omställningen, skriver Ellen Gustafsson, Timbro, i en replik. Situationen i vården har under pandemin blivit nästan ohållbar. Oavsett om det handlar om ett större köp eller för att kunna ta itu med en plötslig och oförutsedd utgift, upplever många att lån eller krediter kan förenkla deras vardag genom att ge ett tillfälligt ökat ekonomiskt utrymme. Det går inte att fortsätta som om pandemin i grunden inte har förändrat förutsättningarna för att arbeta i vården. Och allt tyder på att vi kommer att fortsätta att arbeta i skuggan av pandemin. FHM:s scenario­beskrivningar gör, liksom många andra scenario­beskrivningar, ett stort antal antaganden som är svår­bedömda.

Vården är extremt pressad. Pande­min bara fortsätter och fortsätter. Varningstecknen är många och tydliga. Just nu väntar minst 171 000 svenskar på operation. På flera av landets akutmottagningar brister det i arbetsmiljön; bristerna är så pass allvarliga att akuta åtgärder krävs för att kunna bedriva verksamheten. Jag nämner inte detta för att klanka ned på FHM:s scenario­modellering, utan för att påtala det vanskliga i att förlita sig på någon enstaka prediktion.

På Danderyd, Helsingborg och Öster­sunds sjukhus har arbetsmiljön varit så ansträngd att patientsäkerheten hotas, då läkares och sjuksköterskors möjligheter att göra ett bra jobb kraftigt begränsats. Ett annat exempel är beslutet från Ivo om att snabbt inrätta 30 nya vårdplatser på Akademiska sjuk­huset – eller behöva betala ett vite på 20 miljoner kronor. Vårdpersonalen på akutmottagningarna får lägga stor del av sin tid på att jaga en vårdplats Nu driver Läkarförbundet och Vårdförbundet gemensamt dessa ärenden vidare till Arbetsmiljöverket som flera gånger dömt ut bötesbelopp till regionerna som arbetsgivare. Det verkar dock som att många regioner hellre betalar miljonbelopp än att de på allvar tar itu med bristerna som skyddsombuden påtalar. En grund till trycket på vården är den stora bristen på vårdplatser.

Vård­personalen på akutmottagningarna får lägga stor del av sin tid på att jaga en vårdplats för att den som är färdig­behandlad på akuten ska komma vidare i vårdkedjan. Bristen på vårdplatser runt om i Sverige visar tyvärr att regionerna inte förmår att leverera. Vårdplatserna har de senaste åren fortsatt att minska i 16 av 21 regioner och på sex av sju universitetssjukhus. Sverige har sedan många år lägst antal vårdplatser per person i hela EU och det finns för få vårdplatser att fördela. Det är givetvis en god målsättning att patienter inte ska ligga på sjukhus i onödan, men Sverige har för få vårdplatser sett till behoven.

Särskilt som anledningen till att vårdplatserna inte kan hållas öppna är att det saknas personal med rätt kompetens. Sjukhusen förmår sedan långt tillbaka inte rekrytera och behålla tillräckligt många läkare och sjuksköterskor. Staten måste stärka regelverket kring vårdplatser och ge Socialstyrelsen i uppdrag att granska att detta sker. Pandemin har förstärkt problemen. Vårdplatsbrist, köer till vård, arbetsmiljöproblemen och brist på vila och återhämtning för personalen har alla försämrats.

Det handlar inte om att det behövs nya sjukhuslokaler, sängar eller utrustning utan det är den strategiska kompetensförsörjningen som inte fungerar. Pandemin har också visat att beredskapen för allvarliga kriser, särskilt långvariga, är dålig. Staten måste ta ett ökat ansvar för vården ska vara redo för att möta både pandemier och andra kriser. Det handlar inte om att det behövs nya sjukhuslokaler, sängar eller utrustning utan det är den strategiska kompetensförsörjningen som inte fungerar Vårdens anställda har under pandemin tagit stort ansvar för att i en extraordinär situation säkerställa bästa möjliga omhändertagande såväl för de som insjuknat i covid-19 som för övriga patienter. Ansvarstagandet har för många inneburit en mycket hög arbetsbelastning och längre arbetsdagar.

Brist på skyddsutrustning under inledningen av pandemin innebar att vårdpersonalen och patienter utsattes för påtagliga risker att smittas. Rege­ringen behöver säkerställa att Sverige lagerhåller tillräckliga volymer av och säkrar leveranskedjor för skyddsutrustning, så att liknande situationer undviks i framtiden. Staten måste ta det övergripande ansvaret för beredskapen i vården. Många läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal har under pandemin insjuknat i covid-19. Regelverket kring arbetsskada och arbetssjukdom behöver ändras, så att den som till följd av arbetet smittas av sjukdom inte riskerar att drabbas ekonomiskt genom alltför hårda krav för rätt till ersättning.

Ingen har ännu dömts för arbetsmiljöbrott till följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Regelverket behöver göras om Regeringen bör snarast tillsätta en nationell kommission som årligen analyserar några av de värst utsatta yrkesgruppernas arbetsmiljö och får mandat att peka på nödvändiga åtgärder och var ansvaret ligger. Det skulle dels lyfta frågan nationellt, dels ge våra regionala och andra skyddsombud hjälp i arbetet att få till en bättre arbetsmiljö i vården. Här är våra krav till politiken: 1 En nationell kriskommission för bättre arbetsmiljö. 2 Domstolar och Arbetsmiljöverket bör få ökade anslag och resurser samt vässade verktyg för att kunna utkräva ansvar.

Tuffare lagar mot arbetsmiljöbrott. Ingen har ännu dömts för arbetsmiljöbrott till följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Regelverket behöver göras om. 3 Den som smittats av covid-19 i arbete inom vård och omsorg måste få rätt till ekonomisk kompensation genom arbetsskadeförsäkringen. Det måste gälla även vid framtida pandemier.

4 Staten måste ta ansvaret för att kompetensförsörjningen till vården ska fungera bättre genom att styra mer genom sina myndigheter än via intresseorganisationen SKR, Sveriges kommuner och regioner. 5 Socialstyrelsen bör ta ansvar att samordna vårdköerna för att hantera den uppskjutna vården och vårdköerna. 6 Rätten till vila och återhämtning för vårdens medarbetare måste bli grundbulten i hur vård organiseras om målet för en långsiktigt hållbar vård ska nås för samhället. Läkares, sjuksköterskors, barn­morskors, biomedicinska analytikers och röntgensjuksköterskors villkor är en samhällsfråga. Nu måste den nya regeringen agera.

Ämnen i artikeln .