Därför ökar inte antalet Iva-platser - Dagens Arena

2022-01-14 11:03:00
Därför ökar inte antalet Iva-platser - Dagens Arena

Hårdare restriktioner gör att många ifrågasätter sjukvårdens beredskap. Läget är ansträngt och annan vård får skjutas upp. Men för att öka antalet vårdplatser krävs nya politiska prioriteringar och långsiktiga åtgärder.

NYHET | Hårdare restriktioner gör att många ifrågasätter sjukvårdens beredskap. Läget är ansträngt och annan vård får skjutas upp. Men för att öka antalet vårdplatser krävs nya politiska prioriteringar och långsiktiga åtgärder.

Hårdare restriktioner gör att många ifrågasätter sjukvårdens beredskap. Läget är ansträngt och annan vård får skjutas upp. Men för att öka antalet vårdplatser krävs nya politiska prioriteringar och långsiktiga åtgärder.

– Det är helt orealistiskt, vi måste ha sjukhus och ett tillräckligt antal vårdplatser. Det ser vi nu när vårdköerna bara växer katastrofalt. Man har sagt sen länge att minska vårdplatser inklusive Iva, är ett tecken på att vi har en bra vård. Och det är sant, till en viss gräns, tills det går under gränsen och blir dålig vård i stället. Den gränsen har vi passerat sedan många år säger hon och tillägger:

Läs mer: Dagens Arena »

Ukrainska krigsflyktingar tar plats i prideparaden

När pride-paraden genomförs i Stockholm på lördag är ekipaget från Kiev långt fram i tåget. Läs mer >>

CHATTA: Vad undrar du om läget i politiken?

CHATTA: Vad undrar du om läget i politiken?Det är mycket i politiken nu: årets första partiledardebatt och premiär för Magdalena Andersson där, kritik från oppositionen mot nya pandemirestriktioner och så rekordhöga elpriser som sätter press på regeringen. På toppen av detta frågetecken om hur en efterlyst person har kunnat städa hemma hos statsministern . Om detta och mycket mer kan du chatta med Expressens politiska kommentator Viktor Barth-Kron klockan 13.30. Passa på och ställ din fråga i chatten nedan, redan nu. Hur länge kommer socialdemokraterna undan sin vanskötsel av landet? Undrar hur är det möjligt att S fortfarande sitter vid makten och t o m ökar i opinionsundersökningar trots all misär och elände de har framkallat i detta land? Undrar varför är svenskarna så tama och/eller naiva för att bara svälja allt detta som S överheten håller på med? Varför är politiker dumma i huvet ?

Nej, kärnkraften är inte hållbar - Dagens ArenaLEDARE | Det energislag högern värnar så hett om saknar rimlig slutförvaring och är så dyr att investera i att ingen vill göra det, skriver Björn Elmbrant.

Därför kommer regeringens miljardstöd inte lösa elkrisen

Därför kommer regeringens miljardstöd inte lösa elkrisenDet är bra att regeringen agerar mot elprischocken – tyvärr slår stödet fel. De som skapat krisen kommer undan helt. Självklart inte tack vare alla klimatdårar som ni själva🙈 Precis allt som man hitills gjort har ökat påverkan både på klimatet och miljön

Ökad beredskap på Gotland – försvaret kallar in reservofficerare

Ökad beredskap på Gotland – försvaret kallar in reservofficerareNär tre ryska landstigningsfartyg seglade in i Östersjön svarade Försvarsmakten med att öka beredskapen på Gotland. Ocks Så förnedringsrånare, islamister och resten av kriminella avskum från världens alla hörn flyttat på Gotland? The_Lookout_N Hur mycket pengar går det åt i Sverige och Ryssland för att vuxna människor ska slå sig för bröstet?

Därför får Torsby inte bli jobbmatchare – ”Nu ger vi upp”Nej. Torsby i Värmland får inte bli jobbmatchare på uppdrag av Arbetsförmedlingen. ”Det är ett dåligt besked för landsbygden”, säger Anna-Lena Carlsson, vd för Torsby Utveckling.

Ärvda privilegier orsakar ojämlikhet i djurriket - Dagens ArenaNYHET | Inte bara människor ärver rikedomar och social status. Även bland djur orsakar detta skilda möjligheter för individer och familjer. En ny studie visar på att vi kanske kan lära från naturen för att bättre förstå ojämlikheterna i vårt samhälle.

vårdplatser per 1 000 invånare.Nästa Stäng fullskärmsläge Det är mycket i politiken nu: årets första partiledardebatt och premiär för Magdalena Andersson där, kritik från oppositionen mot nya pandemirestriktioner och så rekordhöga elpriser som sätter press på regeringen.I veckan förklarade den svenska regeringen att man instämmer i EU-kommissionens så kallade taxonomiförslag.Publicerad idag 14:00 Uppdaterad idag 14:30 Regeringens stöd handlar om att konsumenter som gör av med över 2000 kWh ska få högst ersättning.

Karin Båtelson pekar på den politiska styrningen de senaste decennierna. Idén om att vårdplatser, sluten vård på sjukhuset, det är gammalmodigt och omodernt. Om detta och mycket mer kan du chatta med Expressens politiska kommentator Viktor Barth-Kron klockan 13. Hellre ska det satsas på primärvård, digitalisering och avancerad vård i hemmet. Detta staplas på hög världen över i hopp om att någon ska ta itu med frågan. – Det är helt orealistiskt, vi måste ha sjukhus och ett tillräckligt antal vårdplatser. Passa på och ställ din fråga i chatten nedan, redan nu. Det ser vi nu när vårdköerna bara växer katastrofalt. Samma med småföretagare som inte kan vare sig bromsa sin elkonsumtion eller skydda sig mot prisökningarna.

Man har sagt sen länge att minska vårdplatser inklusive Iva, är ett tecken på att vi har en bra vård. Sverige och Finland har kommit rätt långt i sin planering av hur avfallet slutligt ska hanteras, men det finns forskarinvändningar mot hur säker inkapslingen blir. Och det är sant, till en viss gräns, tills det går under gränsen och blir dålig vård i stället. Den gränsen har vi passerat sedan många år säger hon och tillägger: – Vi har en usel beredskap och det finns ingen marginal över huvud taget, alla har gått på knäna jättelänge. Några månader innan första pandemi-vågen svepte in över landet rapporterade att riskfyllda förflyttningar av Iva-patienter ökat till höga nivåer. Efter ett halvt århundrade av kärnkraft saknas verkliga lösningar av hur man ska hantera det avfall som kan skada människor i tusentals år. Iva-flyttar på grund av resursbrist har, enligt deras granskning, mer än fördubblats på tio år. Då återfår samtliga en del av den summa elprischocken lagt på allas axlar.

Det behövs bättre struktur på lokal nivå, framhåller Karin Båtelson. Avdelningschefer på sjukhusen som får starkare mandat att leda och utveckla verksamheten. Det är ännu avlägset. Erbjuda kompetensutveckling och lön efter erfarenhet och arbetsår. Visst behövs det kontinuerligt utbildas Iva-sjuksköterskor, men man måste också kunna locka tillbaka den kompetens som redan finns ute i landet. Personflykten har orsakat att det i dag finns en för liten operationskapacitet, menar Karin Båtelson. Så snacket om hållbarhet måste beskrivas som ett fall av greenwashing, att någonting som inte är särskilt grönt medvetet förskönas. (Man bränner bland annat sopor för värme men gör samtidigt el som nu säljs till överpris.

– Du behöver ofta Iva bara några timmar efter en operation. Om det inte finns skapar man mycket merarbete och lidande när man först förbereder patienten och sedan får stryka operationen. Stressen för all personal skapar en ond cirkel. Det var, kan man säga, ett öppenhjärtigt medgivande av att EU:s taxonomiförslag i första hand är en semantisk härdsmälta mellan tyska och franska intressen i energifrågan. Den systematiska minskningen av IVA- och vårdplatser sedan 90-talet har sina poänger, menar Karin Båtelson. Det är ett tecken på att vi har en bra vård, och man ska inte ligga inne för länge eftersom det är bra att mobiliseras och finns risk för infektioner. För den som hoppas på en ny energipolitik är dagens besked en besvikelse.

Många åtgärder kan dessutom göras dagkirurgiskt. Och små nationer som Sverige reduceras i taxonomifrågan till åskådare av redan fattade beslut. – Det är helt korrekt, det finns inget värde i att ligga på sjukhus i onödan. Men nu när man nu inte får en plats trots att man har behov, eller inte får en operation för att det inte finns en postoperativ IVA-plats som ska ta hand om dig efter operationen, då kan vi aldrig komma ikapp med vårdköerna eller behoven. Akuta patienter måste också alltid kunna få en plats, säger Karin Båtelson. Man läste det som om man fått klartecken – till och med från den socialdemokratiska regeringen – att det är fritt fram att bygga nya reaktorer. Emma Spak , sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på SKR , menar att det kan vara svårt att jämföra antal vårdplatser i Sverige med andra länder. Självklart måste man göra något när elmarknaden gått in i spekulationsekonomin och vanliga löntagare drabbas direkt.

Det är skillnad på högspecialiserade vårdplatser som Iva och platser där man ska ge utrymme att operera och vanliga vårdplatser. Det är enligt henne svårt att se vad som är inkluderat när man jämför med andra länder. På 90-talet blev kommunerna huvudmän och hälso- och sjukvård i och med Ädelreformen 1992. Det som tidigare var långvård har man ersatt med särskilda boenden där man bor och vårdas i sitt eget hem. Enligt Emma Spak räknas den avancerade hemsjukvården inte in i statistiken för vårdplatser.

Men hon menar också att det finns utmaningar på landets sjukhus man behöver ta tag i. – Det som är viktigt, tänker jag, är att skilja på de vårdplatser som inte finns för att man tagit bort dem tack vare medicinska framsteg. Och de som inte finns för att man inte kunnat bemanna dem eller man har sjukfrånvaro. Där har vi utmaning i att det i delar i landet är svårt att bemanna. Precis som Karin Båtelson framhåller Emma Spak långsiktiga satsningar som kompetensförsörjning och bättre arbetsmiljö som viktiga åtgärder.

Hon menar också att pandemin visat på att vården behöver ställa om arbetssätten. Omställningen till nära vård. – Att man jobbar med utveckling av primärvården så att man i så stor utsträckning som möjligt undviker behovet av sjukhusvård. Att ingen ska vara på sjukhus när man inte behöver. Emma Spak berättar att det sedan pandemin finns Iva-samordnare i regionerna som har koll på var någonstans det finns ledig kapacitet och vart man, om det behövs, kan flytta Iva-patienter.

Det finns också eskaleringsplaner för hur man ska göra för att öka platsantalet. – Det handlar om att minska ner på planerad kirurgi, nyttja lokaler och personal på samma sätt som man gjorde under första delen av pandemin. Men ska vi verkligen ha så ont om platser att sjukhusen måste skjuta upp annan vård? – Självklart vill man inte behöva skjuta upp vård om man kan undvika det. Den här buffertkapaciteten handlar till viss del om lokaler och utrustning, men det är framför allt personal vi pratar om. Och att ha personal som bara är i buffert så att man kan klara en sådan extrem ökning av platsbehov som vi såg under den första vågen, det är inte möjligt, säger Emma Spak och tillägger: – Det behövs arbetssätt som gör att man kan nyttiggöra kapacitet, ställa om verksamheten snabbt.

Sen jobbar man självklart jobbar man löpande med att ta igen den vården som är uppskjuten. Det har regionerna gjort under hela pandemin, under de perioder då behoven av covidvård varit lägre. Socialstyrelsen gick ut innan jul och sa att beredskapen är dålig för sådana här situationer. Och att den lediga kapaciteten ligger under deras mål om 20 procent. – Precis.

Men den här lediga kapaciteten fluktuerar på daglig basis. Det vi har nu som aldrig haft tidigare är att det finns en daglig uppföljning av det här på nationell nivå. Man vet i regionerna var kapaciteten finns. Vi har ett sätt att samarbeta för att kunna flytta patienter för att nyttja kapaciteten på bästa möjliga sätt utan att behöva eskalera upp i hela landet. När man inte samverkar då behöver alla ha ytterligare kapacitet för att hantera situationen själva.

Jobbar man tätare tillsammans kan regionerna se på hela den samlade kapaciteten, säger Emma Spak. Sjukhusläkarna har under en längre tid drivit frågan om att det ska finnas en patienträttighetslagstiftning. Det behövs enligt dem inte i första hand mer pengar till vården utan att man ska sluta göra sådant som inte behövs. Det behövs andra incitament och krav på resultat. – Det är lite det som patienträttighetslagstiftninge n kan göra.

Om man ställer krav på resultat, att verkligen hålla vårdgarantitider, att öka tillgänglighet och kontinuitet, då måste man premiera det och därför skala bort sådant man kan vara utan. Verksamheterna måste själva få mandat att utveckla för patienternas bästa, precis det som skedde som i början av pandemin. Det har visat sig att administrationen har vuxit med många fler procent än antalet läkare och sjuksköterskor, säger Karin Båtelson. .