Anfaller Putin blir Olhas hemstad första offret

PETER KADHAMMAR: Anfaller Putin blir Olhas hemstad första offret • Aftonbladet på plats i Ukraina

Ukraina Ryssland Usa İmperiet

2022-01-15 00:47:00

PETER KADHAMMAR: Anfaller Putin blir Olhas hemstad första offret • Aftonbladet på plats i Ukraina

VOLTJANSK. Hon lever på gränsen till Ryssland och hennes hemstad blir den första att falla om Putin bestämmer sig för at

Olha får dethelskärmOlha sitter ibefinner sig i sedan åtta år, inte har letat sig in i människornas drömmar. Olha säger att drömmarna och problemen är som i fredstid.Foto: Jerker IvarssonhelskärmFoto: Jerker Ivarsson

En dag var de den kommunistiska supermaktens högteknologiska vapen.Olha kikar in genom helikoptervrakets fönster. En ny krigsmaskin hotar hennes hemstad, men oroad är hon inte: ”Vad är det för mening med det?”Ingen tog hand om dessa dyra och dödliga maskiner, och när Ukraina blev en fri stat förvandlades basen till ett utflyktsmål där souvenirjägare plockade sönder flygplanskropparna bit för bit och där ungdomar arrangerade fester.

Läs mer: Aftonbladet »

Ge inte Putin lillfingret\n– ge honom långfingretOm västländerna backar nu är det mer än Ukrainas suveränitet som står på spel. Fattar att ingen vill signera smörjan. Men hallå, är ni tokiga eller? Vem är Rysslands eller EU skribent eller Säkerhetsansvariga, eller brand 🔥 vetts utpekad på Ser ni hur ni ser ut? Vet ni vad ni gör? Vadå 'Väst mot Ryssland, förfall, backar för Moskva' osv. Kan vi ta en prat ostört?

Ryssland är inte offret | Tove Lifvendahl | SvD LedareLEDARE. Rådet till omvärlden är att se den sjukes vanföreställningar för vad de är, och begripa att det inte hjälper att gå till mötes ens en liten del. ToveLifvendahl Det är dags att leta efter hjärnskadade politiker inom NATO OCH USA..LÄGGER VI IN DOM PÅ SJUKHUS SÅ UNDKOMMER VI 3:de VÄRLDSKRIG OCH RÄDDAR VÄRLDEN FRÅN KATASTROF OCH NAZZI. SvD ToveLifvendahl denna artikel är inte i linje med SvD s.k. journalistiska värdegrund och kommer att anmälas för hets mot folkgrupp. byt ordet 'ryssar' mot något annat och se. ToveLifvendahl Ökad militär aktivitet i Kaliningrad nu. Där finns taktiska kärnvapenrobotar. När Ukraina invaderas kommer det att hetta till i Östersjön. Ryssland kränker svenskt vatten/luftrum. Kanske intar Gotland. Sverige kommer att lägga sig platt. 'En svensk tiger' all over again. svpol

Influensan störtdyker: 'Välkommet'Influensan störtdyker – totalt rapporterades knappt 900 fall under årets första vecka, vilket kan jämföras med nästan 2 500 fall före jul.

Prins Andrew blir av med titlar – Supernytt – Aftonbladet livePrins Andrew blir av med sina militära titlar och kungliga beskyddarskap, meddelar det brittiska hovet. Lite som Trump sade 2015 och avslöjade, härligt att ni hittar inspiration hos människor med idéer. Prins Andrew med Clintons på Epsteins Lolita Express. Avvaktar Obamagate då blir ni i media avslöjade, lär ta några år…

100 år gammal sårtvätt får ny chansNu ska en sårtvätt från första världskriget testas i en världsunik studie vid Göteborgs universitet. Medlet används redan sedan länge inom tandvården för att döda bakterier. – Äntligen händer det, säger initiativtagaren Karin Bergqvist.

Skidskytte: Superskrällen: Sverige tvåa i RuhpoldingSVT Sport - Sveriges största sportredaktion. Håll dig uppdaterad med de senaste livesändningarna och sportnyheterna från SVT. Där satt den!! Heja, Mona Brorsson!

Hon lever på gränsen till Ryssland och hennes hemstad blir den första att falla om Putin bestämmer sig för att anfalla. Men Olha oroar sig inte, man kan inte leva i ständig ängslan. Kommer de ryska trupperna så kommer de. Man vaknar upp en morgon och främmande soldater finns utanför fönstret och då tar man sina två döttrar och flyr. Olha får det att låta självklart och enkelt. Hon sitter på kafé Rafinad, ute faller det kalla, hårda regnet på den gropiga gatan och ishala trottoaren. Hon håller en bok med ljusblå pärmar i händerna, den handlar om hur man formulerar sina drömmar och sedan förverkligar dem. helskärm För Aftonbladets reporter Peter Kadhammar och fotograf Jerker Ivarsson berättar Olha, 38, om hur det är att bo vid den ryska gränsen. Foto: Jerker Ivarsson Olha vet mycket om drömmar, och om ängslan. Hon arbetar som mental coach, hjälper sina klienter sätta upp mål och röra sig i riktning mot målet. Jag ger dem lugn och självförtroende, säger hon. De finner inte sig själva. De hittar inte rätt jobb. De har dåligt förhållande till sina svärmödrar. Olha sitter i som snart kan vara under ockupation när Putin vidtar de ”militär-tekniska” åtgärder han hotar med. Det märkliga är att dessa hot, upprustningen bara några kilometer bort, det lågintensiva krig som Ukraina befinner sig i sedan åtta år, inte har letat sig in i människornas drömmar. Olha säger att drömmarna och problemen är som i fredstid. – Samma problem som alltid. Ingen har sagt att de mår dåligt av de militära rörelserna. helskärm Drygt 15 000 personer bor i staden Voltjansk i Chuhuiv Raion i provinsen Charkiv oblast i Ukraina. Foto: Jerker Ivarsson Ute fortsätter det hårda regnet att falla. Få människor rör sig på småstadens gator. När imperiet föll för 30 år sedan hade Voltjansk 25 000 invånare. Nu är de 15 000. Om individerna som rör sig i vinterdagens halvskymning lyckats behålla sina drömmar är den tomma staden en brusten dröm om makt och herravälde. helskärm Sönderfallande flygplanskroppar på rad vid det gamla flygfältet. En gång moderna och fruktade vapen – nu en turistattraktion. Om ens det. Foto: Jerker Ivarsson helskärm Foto: Jerker Ivarsson Voltjansk var en stängd stad, som så många i det kommunistiska väldet. Här fanns en viktig underleverantör till flygvapnet; fabriken finns fortfarande kvar men nedskalad. Här fanns ett övningsfält för DOSAAF, ett slags hemvärn och sportrörelse till stöd för de väpnade styrkorna. Verksamheten var betydligt mer avancerad än den låter, för på ett övergivet fält där den tilltagande vinden driver regn och snö över sly och tistlar står ett tjugotal militära jaktplan slaktade och vandaliserade. De är imperiets spruckna dröm. En dag var de den kommunistiska supermaktens högteknologiska vapen. Nästa dag stod de övergivna och i hastigt förfall. Jaktplan. Dubbelvingade skolflygplan från vilka soldater övade fallskärmshopp. Skelettet efter en helikopter. helskärm Olha kikar in genom helikoptervrakets fönster. En ny krigsmaskin hotar hennes hemstad, men oroad är hon inte: ”Vad är det för mening med det?” Foto: Jerker Ivarsson Den gamla sovjetiska flygbasen är övergiven sedan länge. Men nu mullrar krigsmaskinen igen i öst. Foto: Jerker Ivarsson Ingen tog hand om dessa dyra och dödliga maskiner, och när Ukraina blev en fri stat förvandlades basen till ett utflyktsmål där souvenirjägare plockade sönder flygplanskropparna bit för bit och där ungdomar arrangerade fester. En ny krigsmaskin står bara fem kilometer bort och hotar och mullrar, och stormakterna förhandlar. I måndags möttes i Genève USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman och Rysslands utrikesminister Sergej Rybakov för att diskutera krigshotet. Samma dag tog Olha sin sjuåriga dotter till tandläkaren: flickan har en inflammation i tandköttet. Efter tandläkarbesöket hjälpte Olha dottern med hemläxan i ämnena ukrainska och engelska. På kvällen kom några väninnor på besök. De diskuterade karlar. I onsdags möttes i Bryssel Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Rysslands vice utrikesminister Alexander Grushko för att diskutera krigshotet. Samma dag tog Olha sin dotter till återbesök hos tandläkaren. Hon städade. Hon konstaterade att hon inte hade några konsultationer på nätet; det var fortfarande semester efter nyåret 14 januari enligt julianska kalendern. I torsdags möttes i Wien ordföranden för OSCE – Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa – Zbigniew Rau och den ryske ambassadören Alexander Lukashevich för att diskutera krigshotet. Samma dag for Olha till den närbelägna storstaden Kharkiv för att köpa ett par jeans, en tröja och en t-shirt. Hon hade sällskap av en väninna. Alla dessa möten i Europas metropoler handlade om Olha, 38, i den slitna provinsstaden Voltjansk. Vilken framtid ska stormakterna ge henne och miljoner andra människor? – Vad är det för mening med att oroa sig? säger hon. Vad skulle jag vinna på det? Vad skulle min oro förändra? Denna inställning kan i förstone verka vara ett tecken på svaghet. Men på fältet utanför staden står skeletten efter den en gång så fruktade supermaktens dödsmaskiner, skräp från en förgången tid. Medan Olha har ett liv, och drömmar om framtiden. helskärm Ett liv, och drömmar om framtiden. Om stormakterna inte bestämmer sig för att krossa dem. Foto: Jerker Ivarsson Fakta Konflikten i Ukraina – bakgrund Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst. För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal. Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina. Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén. Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag. Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila. (Källa: AP/TT)