Det är förstås bara en symbolfråga. Den styrande högerkoalitionen i Sölvesborg, SD, M, KD och Sölvesborg- och Listerpartiet, har beslutat att sluta hissa regnbågsflaggan på kommunala flaggstänger. Sverigedemokraternas Louise Erixon hänvisar till en samling hypotetiska, traditionsmedvetna pensionärer och menar att kommunen inte ska hissa ”andra nationers flaggor”.
LÄS MER: Sölvesborgs styre stoppar regnbågsflaggan
Men att det är en symbolfråga betyder inte att den är utan konsekvenser. Det finns en ironisk cirkelrörelse i historien om SD och regnbågsflaggan. Symbolers betydelse är godtyckliga och kan förändras, så varje gång Sverigedemokraterna vill ta bort en regnbågsflagga, vilket ju händer då och då, laddas den neutrala toleransflaggan med politisk sprängkraft. När Louise Erixon säger till SVT att ”det finns många som inte uppfattar Prideflaggan som neutral” är det hon som mättar den urlakade regnbågen med mer och mer färg.
Under West Prides regnbågsparad i somras gick jag med min fästmö och några vänner längst fram, i blocket ”Marching for those who can’t”. Sektionen gör precis vad det låter som: går i paraden för de som inte kan, agerar så att säga platshållare för alla de som är mindre fria än oss. Det ser väl mer ut som 70-talets frigörelsemarsch än den dansande kaskaden av glitterqueers som paraden har blivit under 2000-talet.
Halvvägs ned för Avenyn hörde vi någon i publiken säga till personen bredvid att ”de glada kommer nog snart”. Det är talande för en hbtq-rörelse som vissa tycker har segrat ihjäl sig att protestmarschen blivit till karnevalståg och flaggan blivit en politiskt neutral symbol. För det är nog så många ser på regnbågsflaggan: en opolitisk, neutral symbol för ”tolerans”.
Jag håller ju med Sverigedemokraterna om att regnbågsflaggan är politisk, eller åtminstone att den borde vara det. Det finns ingen politisk sprängkraft i ”tolerans” och så länge det är allt regnbågsflaggan ska stå för finns ingen anledning att hissa den.
Tony Kushner visste precis vad han gjorde när han skrev Louis monolog i "Angels in America": ”När det drar ihop sig får man nog fan reda på vad toleransen är värd. Ingenting. Och under all tolerans finns hämningslöst, lidelsefullt hat.” När Sverigedemokraterna låter homofobin styra politiken och moderater och kristdemokrater beredvilligt hjälper till, då ser vi exakt vad deras tolerans var värd.
