Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Tyskland

Tyskland borde faktiskt skämmas

Vilken sida ska man egentligen välja, sina demokratiska grannländers eller aggressiva stormakters? Den tyska regeringens vacklande är en skam.

Olaf Scholz (SPD), Tysklands nye förbundskanser, vill ha en ny Ostpolitik. Men när Ryssland vapenskramlar är eftergifter fel väg att gå.
Foto: ACTION PRESS/SHUTTERSTOCK / ACTION PRESS/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Olaf Scholtz, Tysklands nye, socialdemokratiske förbundskansler, hade en vision för utrikespolitiken när han blev vald: Han skulle gå i Willy Brandts fotspår med en ny version av Ostpolitik – Västtysklands östpolitik under 1970-talet, som syftade till att skapa avspänning mellan Kalla krigets kontrahenter. ”Förändring genom försoning”, som det hette på Brandts tid.

Men när Kreml hotar omvärlden med ”militär-tekniska åtgärder” om man inte får igenom sina absurda krav på en intressesfär, är idén om att erbjuda Ryssland försoning, samarbete och en nystart i relationen svårsmält. Särskilt för de EU-länder i Östeuropa och Baltikum som har färska minnen av att befinna sig i den stora grannens grepp.

Att Tyskland vacklat under krisen, och i det längsta försökt att hålla gasledningen Nordstream 2 utanför diskussionerna, har väckt ont blod. I valet mellan sina demokratiska EU-vänner och aggressiva stormakter som Ryssland och Kina får Europas maktcentrum inte tveka. 

Berlin har visat sig vara sig själv närmast. Efter Merkels snabbavveckling av fullt fungerande kärnkraft är Tyskland beroende av rysk naturgas. Dessutom har stora tyska företag ekonomiska intressen i Ryssland. Och nog spelar det också in att Kreml under lång tid har kultiverat tyska expolitiker med guldkantade reträttposter i ryska bolagsstyrelser. 

Regeringen i Berlin vill inte tillåta att Estland skickar gamla vapen till Ukraina – med hänvisning till att tysktillverkade vapen inte får skickas till oroshärdar. En nobel policy, som dock blir absurd om man inte gör skillnad på aggressor och offer. Ukrainas armé hotar inte Ryssland, men landet har all rätt att försvara sig vid en invasion. Även med robotar.

I stället för vapen har Tyskland generöst lovat att skicka 5 000 hjälmar till fronten. ”Det är en tydlig signal: Vi står på er sida”, förklarade försvarsminister Christine Lambrecht. 

En tolkning hon var närmast ensam om.

Något som däremot skulle skicka en tydlig signal vore att sätta stopp för Nordstream 2. Även om det är dyrt.

Ledningen är färdigbyggd, men ännu inte tagen i bruk. Kiev fruktar att Ryssland kommer att stänga av leveranserna via de ukrainska ledningarna när gasen kan ta vägen via Nordstream 2. Det betyder att kostnaden för Ryssland att gå in i Ukraina sjunker drastiskt – gas kan fortfarande säljas till övriga Europa utan avbrott, även vid ett krigsutbrott.

Därför är det välkommet att Berlin till slut, efter påtryckningar från USA, åtminstone inte utesluter att stoppa Nordstream 2 – om Ryssland begår militära handlingar mot Ukraina.

Tysklands ”omoraliska och hycklande” hållning till Ryssland och Kina har skapat en spricka mellan västra och östra Europa, sa Lettlands försvarsminister, Artis Pabriks, till FT under fredagen. 

Att stoppa Nordstream 2 kan läka den sprickan. 

Tyskland får inte vara Västvärldens svaga länk.