Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Spridningen av coronaviruset

Så ska framtidens coronavaccin ge bättre skydd

Omikron har visat hur sårbara dagens vaccin kan vara för nya varianter.

Morgondagens vaccin behöver därför ge både bredare och längre skydd, men det kan bli en utmaning.

Vaccinsamordnaren: ”Kan få mycket större precision i influensavaccin.”
Dagens vaccin mot covid-19 baseras på den variant av viruset som dök upp i Wuhan. Sedan dess har flera nya varianter dykt upp.
Foto: Mikael Fritzon/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ali Mirazimi är professor vid Karolinska institutet och forskar bland annat på ett vaccin mot covid-19.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL
Farshid Jalalvand är forskare inom klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet.
Foto: Saman Bakhtiari

Omikronvarianten sprider sig snabbt, så snabbt att WHO:s Europachef Hans Kluge tror att Europa kan vara ur pandemin någon gång i vår. Vi har aldrig tidigare i modern tid upplevt en pandemi orsakad av coronavirus, så det är osäkert vad som kommer att hända. Men efter en pandemisk fas brukar en så kallad endemisk fas ta över. Det betyder inte att viruset försvinner eller blir ofarligt, utan att det sprids i förväntade nivåer eller perioder. De flesta forskare tror att viruset sars-cov-2 kommer att bli ett säsongsvirus, som främst sprids under vinterhalvåret. 

Det är nu dags att tänka framåt när det gäller vaccin mot covid-19, menar många experter.

Dagens vaccin baseras på den variant av viruset som dök upp i Wuhan i slutet av 2019. Trots att nya varianter som alfa, beta, gamma och delta upptäcktes och spreds över delar av världen, uppdaterades inte vaccinerna. Det var inte nödvändigt, förklarar Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska institutet.

– Vaccinerna skyddade ändå så pass bra, både mot smitta och mot svår sjukdom, för alla varianter som kom. De fungerade något sämre mot varianter som beta och gamma, men trots det bra, säger han. 

Men i slutet av förra året kom omikron och då väcktes åter frågan om ett uppdaterat vaccin. Omikron har så pass stora förändringar i spikeproteinet att antikroppar från vaccinet inte känner igen varianten så bra, och skyddet mot mild sjukdom är väldigt lågt efter två doser.

– Men så kom mer data att en tredje dos även kan ge skydd mot mild sjukdom. Sedan ser man också att två eller tre doser ger väldigt bra skydd mot svår sjukdom och att omikron i sig kanske innebär lite mindre allvarlig sjukdom. Det talar emot ett specifikt vaccin mot omikron, säger Ali Mirazimi.

Omikronvågen kan vara över här när vaccinet är klart

Men det finns också argument som talar för ett uppdaterat vaccin. I länder där få är vaccinerade och där omikron precis börjat spridas skulle ett vaccin mot omikron inte bara minska svår sjukdom utan också hjälpa till att begränsa smittspridningen. Men ett specifikt omikronvaccin kan också vara användbart hos oss, även om den värsta vågen kommer att vara över innan vaccinet finns klart. Pfizer och Biontech har precis startat en studie för att utvärdera ett omikronvaccin, och resultaten väntas detta halvår.

– Om omikron fortfarande är dominerande när det kanske är dags för den fjärde dosen, framför allt för de äldre, så vore det bättre med ett sådant vaccin eftersom vi då vet att det effektivt kommer att skydda mot att bli smittad och svårt sjuk, säger Ali Mirazimi.

Ett tredje argument handlar om nya varianter. Enligt Ali Mirazimi finns det skäl att tro att nya varianter av viruset kan härstamma från omikron. Nu har till exempel BA.2 upptäckts, som är en undervariant av omikron. Fler kan dyka upp, men det är inte säkert vad det innebär. Det fanns till exempel många undervarianter av delta. 

– Om vi har ett omikronvaccin slipper vi tänka lika mycket på undervarianterna, säger han.

Bredare och längre skydd

Men det skulle också kunna dyka upp en helt ny variant som gör ett omikronvaccin förlegat, förklarar Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet. Därför kan det behövas vaccin med bredare skydd. Dessa skulle kunna innehålla fler varianter av spikeproteinet, till exempel både omikron och delta.

– Då får vi ett så kallat multivalent vaccin. Det kanske blir så att mRNA-vaccinerna kodar för flera olika versioner av spikeproteinet, för att täcka upp de varianter som finns i cirkulation. Precis som man gör med influensavaccinerna, som varje år uppdateras med de influensastammar som cirkulerar, säger han.

Det går också att inkludera andra delar av viruset, som inte förändrar sig lika mycket, i ett vaccin. Ett sådant vaccin är mindre känsligt för nya varianter.

Men det handlar också om hur länge skyddet varar. De antikroppar vi får efter vaccinering eller infektion minskar efter ett tag, och därför behövs en påfyllnadsdos efter ett antal månader. Hur länge skyddet efter den tredje dosen räcker vet vi inte i dag. Troligen kommer äldre och riskgrupper att behöva ytterligare en dos i höst, kanske blir det ett årligt vaccin för åtminstone dessa grupper.

Fokus på svår sjukdom

T-cellsvaccin skulle kunna vara ett sätt att få ett mer långvarigt skydd. T-cellerna finns kvar längre än antikroppar och riktar också in sig på andra delar av viruset, som inte förändrar sig särskilt mycket. 

– Då kommer ditt immunsvar att vara riktat mot när infektionen är etablerad. Du kan inte stoppa symtomatisk sjukdom, men vaccinet stoppar infektionen från att bli allvarlig, säger Farshid Jalalvand.

T-cellsvaccin har testats mot influensa, där har resultaten varit nedslående.

– Men vaccin är en empirisk forskning, man måste testa och se vad som händer. Man kan inte på förhand avskriva strategin mot coronavirus, säger han.

Samtidigt vore det bra med ett vaccin som kan förhindra även mild sjukdom, då kraftig smittspridning kan få stora konsekvenser för samhället och sköra individer. Vaccin som ges som nässpray är bra på att förhindra smitta eftersom de ger höga nivåer av antikroppar i slemhinnorna. Det är också mycket lättare att administrera än en spruta. Problemet är att effekten är kortvarig.

Vilka strategier som kommer att vara bäst vet vi inte, men Ali Mirazimi tror att flera nya typer av covidvaccin kommer att utvecklas de närmsta åren. Behovet är stort en tid framöver. Han utvecklar tillsammans med KI-professorn Matti Sällberg och många andra ett vaccin mot covid-19. Vaccinkandidaten, som ett ofärdigt vaccin kallas, har testats i laboratorium. I labbstudierna var den också verksam mot omikron. Nu planerar man för den första studien på människor.

– När vi började skissa på vårt vaccin visste vi redan att skulle komma nya varianter, så vi hade flera spikeprotein och andra delar av viruset med i vaccinet. Vi har inte musklerna för att ta fram snabba vaccin, därför hade vi en långsammare strategi som ger ett bredare skydd och kanske är smartare. Vi vet inte om den är det än, det är de kliniska studierna som visar om det faktiskt fungerar, säger Ali Mirazimi. 

Fem vanliga myter om gravida och covidvaccin 

”Vaccinet går över till fostret” • ”Man kan få missfall” • Barnmorskan svarar.

Direktrapport: Coronaviruset

Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.