Norges inbjudan till Talibanerna väcker starka reaktioner, men är en återgång till den gamla norska diplomatin, skriver Britt-Marie Mattsson.
Norges inbjudan till Talibanerna väcker starka reaktioner, men är en återgång till den gamla norska diplomatin, skriver Britt-Marie Mattsson. Bild: Terje Pedersen/GP

Talibanbesöket väcker liv i norska diplomatin

Norsk diplomati går åter på högvarv. Och det är gamla traditioner som väcks till liv när talibaner från Afghanistan välkomnas i Oslo. Norge spelade även en aktiv roll i samtal om Mellanöstern.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Att den norska socialdemokratiska regeringen med statsminister Jonas Gahr Störe skulle vilja återgå till den aktiva utrikespolitiken var inte oväntat. Men beslutet att med privatplan frakta en grupp talibanska ledare till Oslo väcker ändå starka reaktioner. Det sker inte heller – som i flertalet av de tidigare diplomatiska norska initiativen – i tysthet utan representanter för andra länder som till exempel USA och EU är även inbjudna. Invändningarna gäller främst de hårdföra talibanernas syn på kvinnor. Att flera av de talibaner som agerar utåt lärt sig både perfekt engelska och hur omvärlden resonerar under tiden i exil i Qatar förändrar inte bilden av dem som långt ifrån kompromissvilliga när det gäller mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors villkor.

ANNONS

Det norska flyktingrådet är en icke statlig stiftelse som länge arbetat i Afghanistan och som med sin generalsekreterare Jan Egeland slagit larm om en humanitär katastrof i stora delar av landet. Egeland var tidigare statssekreterare på norska UD. Statsminister Gahr Störe har varit utrikesminister och även ordförande i norska Röda Korset.

Lång tradition bland norska ledare

Banden till tidigare norska ledare är också starka. Gahr Störe efterträdde den nuvarande Natochefen och tidigare statsministern Jens Stoltenberg som ordförande för det socialdemokratiska arbetarpartiet och Stoltenbergs far Thorvald var i sin tur utrikesminister och mycket engagerad i Mellanösterndiplomatin mellan Israel och palestinierna på 1990-talet.

Det har länge funnits en viss rivalitet mellan de svenska och norska socialdemokraterna om diplomatiska initiativ, även om partiernas företrädare oftast framhåller nära samarbete och likartad syn på både humanitära frågor och konflikter.

I början av 1990-talet var det de svenska socialdemokraterna med utrikesminister Sten Andersson som inledde den ”tysta diplomatin” för att få till stånd direkta samtal mellan Israel och palestinierna och för att få USA med i förhandlingarna.

Men när den borgerliga regeringen Carl Bildt tillträdde 1991 fanns inte samma intresse för Mellanösterndiplomatin och initiativet ”överlämnades” av de svenska socialdemokraterna till de norska som var i regeringsställning. Utrikesminister Johan Jörgen Holst var under stor sekretess arkitekten bakom Oslo-avtalet som undertecknades av Israels premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yassir Arafat under överinseende av USA:s president Bill Clinton i Vita husets rosenträdgård 1993.

ANNONS

Norska samtal ledde till Talibanhögkvarter

Holst dog oväntat kort därefter och hela Mellanösterndiplomatin föll i praktiken samman när Rabin mördades två år senare.

Men den norska socialdemokratins internationella engagemang och intresse för medling har sedan dess gått som en röd tråd genom utrikespolitiken. Jonas Gahr Störe var i Afghanistan som utrikesminister och även som ordförande i Röda Korset. Han tog som utrikesminister initiativ till hemliga samtal med talibanerna som senare ledde fram till att de i exil öppnade ett högkvarter i Qatars huvudstad Doha. Där skedde förhandlingar mellan USA och talibanerna inför det beslutade tillbakadragandet av amerikansk militär vilket innebar en fullständig reträtt av alla utländska förband i Afghanistan. Norge beskrivs i den norska utredningen av landets insats i Afghanistan som ”en god allierad” i Nato som därmed befäste sin position i den västliga försvarsalliansen. Men som inte i sak medverkade till att spänningarna och kriget i landet kom närmare en lösning.

LÄS MER:SAK: Rätt att prata med talibanerna

LÄS MER:Norge: Taliban på besök polisanmäld

LÄS MER:Talibanerna hotar kvinnor som inte bär burka

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS