Ingen plast i prillor – snustillverkarna slipper stå för städningen
Nu svänger regeringen om snusskräpet på gator och torg – eftersom man bedömer att portionspåsar inte innehåller plast slipper snustillverkarna stå för städningen.
Det rör sig om en summa på 141 miljoner kronor varje år, enligt en beräkning från stiftelsen Håll Sverige rent. Den notan går nu till kommunerna.
Anders Grönvall (S) på miljödepartementet säger att man gjort en ny bedömning enligt EU:s definition av vad som är plast.
Vid årsskiftet skulle producenter av olika varor som innehåller plast ha övertagit den miljardkostnad som nedskräpning med deras produkter orsakar kommunerna.
Men efter hård kritik skjuts genomförandet upp ett år. Och snustillverkarna befrias från producentansvar eftersom regeringen inte längre anser att portionspåsarna innehåller plast. Så här förklarar statssekreteraren på miljödepartementet, Anders Grönvall, omsvängningen.
– Detta var något som gjordes under januariavtalet, med Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna tillsammans, som var överens om detta. Sedan, när vi såg remissvaren och vad producenterna berättade, och det är kanske inte så lätt att veta exakt när man sitter på ett miljödepartement, det kemiska innehållet i det, så kunde vi konstatera att det inte är plast enligt den definition som EU-kommissionen har gjort för det här direktivet.
Det är EU:s engångsplastdirektiv som det handlar om. I enlighet med direktivet så har redan en rad plastprodukter för engångsbruk, som bestick, muggar, tops, med mera, förbjudits. Tillåtna engångsprodukter som innehåller plast, men som kastats i naturen, måste städas bort eftersom plast skadar miljön. Och det är tillverkarna av produkterna som ska betala för städningen.
Stiftelsen Håll Sverige rent gjorde en skräpmätning under en vecka 2020, inför att EU:s engångsplastdirektiv skulle införas. Det i särklass vanligaste skräpet visade sig vara cigarettfimpar med filter, som innehåller plast. På andra plats kom portionspåsar med snus. Man hittade nästan fem miljoner sådana påsar, 14 procent av skräpet.
Det är landets kommuner som är ansvariga för renhållningen, så det är till dem som producenterna ska betala för sin andel av plastskräpet. För snusproducenterna skulle det innebära en årlig kostnad på drygt 141 miljoner kronor, av den miljard kommunernas slutnota beräknats till.
Men snuspåsarna innehåller inte plast, hävdar producenterna. Och regeringen, som beslutar i en förordning vilka producenter som omfattas, håller alltså med, utifrån den definition av plast som EU gjort. Enigheten bland de fyra partierna i januariavtalet har dock spruckit. Maria Gardfjell, som är miljöpartist och förste vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, säger såhär.
– Påsarna är tillverkade av nylon, som är en form av plast kan man säga. Från Miljöpartiets sida ser vi gärna att snuspåsarna får samma villkor, men det får komma i ett senare skede.
Genomförandet av EU-direktivet har även fått kritik av remissinstanserna för att överskatta kommunernas kostnader och för att avgifterna slår orättvist mellan olika kommuner. När nu direktivets genomförande försenas med ett år så kommer man under den tiden att ta fram ett bättre beräkningsunderlag, säger Anders Grönvall.
– Det har aldrig varit avsikten att ta ut en avgift som är högre än de faktiska kostnaderna. Det får man inte, då är det en skatt. Nedskräpningsavgiften tas ut som dels en rörlig produktavgift, dels som en fast årsavgift av producenten.