”Har trott att han ska dö sen jag var tio år”

Hon har levt ett liv i idrottens tjänst – och Erica Johansson har inga planer på att sluta träna och visa vägen för gamla och unga hur man ska ta hand om sin kropp.

Erica Johansson var under ett drygt decennium ett av svensk friidrotts största affischnamn.

Hon kom fram som ett underbarn i slutet av 1980-talet och tog över stafettpinnen efter häckstjärnan Ann-Louise Skoglund och sprinterfenomenet Linda Haglund. 

Erica Johansson var bara 15 år när hon tangerade Christina Sundbergs svenska rekord i längd på 6,50 meter, för att sedan bli ensam rekordhållare på 6,53.

Hon hade en friidrottskarriär som innehöll allt från glänsande hopp till frispråkiga uttalanden.

Hon målades upp både som frispråkig och hård. Och ibland på gränsen till kaxig. 

”Allt var inte sant”

En beskrivning som inte alltid stämde överens med verkligheten enligt henne själv.

– Visst, jag sa en del saker som jag ångrar i dag, men mycket av det som skrevs och sades om mig var inte alltid sant.

– Det var inte alltid jag hade samma åsikt utåt som jag hade när jag var ensam. Jag har sagt en del konstiga saker, det har jag. Men jag har aldrig haft någon avsikt att såra någon.

Erica Johansson växte upp i Landvetter, 15 kilometer öster om Göteborg.

Hon var paret Eric och Monas gemensamma barn. I huset bodde också Joachim, Monas son sedan ett tidigare förhållande.

– Det var vi fyra, säger Erica Johansson. Min pappa hade tre barn sedan tidigare, men de var äldre och bodde inte med oss. Av mina fyra halvsyskon så kom jag Joachim närmast. Vi växte upp som helsyskon.

Nu är Ericas pappa Eric död.

Han avled i september i fjol.

Nu har hon firat första julen och börjat ett nytt år utan sin älskade pappa.

– Jag saknar honom så mycket, säger Erica Johansson.

Hon gråter.

Fick en stroke

Friidrottsstjärnan kan inte hålla tillbaka sina tårar när hon berättar om sin pappa Eric.

– Han fick en stroke när jag var tio år, han klarade sig, men jag har trott att han ska dö sedan dess.

Eric Johansson drabbades under sina sista år av flera motgångar. Han har opererat sig, legat på sjukhus och haft svåra smärtor.

– Hans kroppspulsåder brast, han har haft problem med sitt hjärta, drabbats av blodförgiftning och varit allmänt dålig, men han har ändå lyckades överleva, säger Erica Johansson.

Men i september i fjol orkade inte Erics kropp längre.

– Det känns så tomt och så konstigt. Jag saknar honom så mycket att det gör ont, säger Erica Johansson.

Eric Johansson hade tre barn från ett tidigare förhållande och separerade med Erica Johanssons mamma Mona 1997.

– Pappa bodde kvar i radhuset där jag växte upp, säger Erica Johansson.

Den här dagen är Erica Johansson hemma hos sin mamma Mona och bakar.

– Vi har hjälp av min dotter Wilda också. Det är lite av en tradition att vi bakar bröd tillsammans.

Längdstjärnan bor i Landvetter, två och en halv mil utanför Göteborg.

För drygt tre år sedan köpte hon och sambon Henric Wallström, som hon känt sedan 2009, ett hus från 1988.

Huset var rejält slitet och även för litet – men nu har paret Johansson och Wallström förverkligat en dröm.

– Vi har rivit husets övervåning och byggt en större och helt ny i en annan form. På nedre plan har vi byggt ut med 40 kvadratmeter, säger Erica Johansson.

Hur delaktig har du varit i renoveringen?

– Jag gör det jag kan. Jag har målat men har stått för markservicen. Henric sköter det mesta. Han är entreprenör inom byggbranschen.

När ser ni slutet på projektet?

– Det är ett badrum kvar nu, sedan är allt klart, det har varit mycket jobb och omtumlande år, men det känns skönt att vi snart är i mål.

Erica Johansson har bott i Landvetter större delen av sitt liv.

När hon växte upp i slutet av 1970- och i början av 1980-talet tränade barnen i Landvetter fotboll eller konståkning.

– Jag testade tidigt fotboll, men till skillnad mot mina kompisar tyckte jag inte om lagidrotten. Jag ville tävla själv och mäta mina egna resultat efter det jag presterat, säger Erica Johansson.

Under ett sommarlov riktades den idrottsliga karriärens kompass riktas åt ett helt annat håll.

Mot friidrotten.

– Jag kunde mäta alla resultat – och det var drivande för mig. Jag ville alltid tävla. Det spelade ingen roll om vi gjorde något hemma med familjen eller om jag var ute och lekte. Jag gillade tävlingshetsen.

Under ett sommarlov i lågstadiet träffade Erica tränaren Peter Hornebrant från Mölndals AIK.

Den unga talangen började på allvar att träna 1986.

– Det gick bra för mig i många grenar, höjd, häck, sprint. Längdhoppet lossnade lite senare.

Erica Johansson tog 13 SM-guld (två ett på 100 meter häck och 200 meter). Hon vann JVM i längdhopp 1992 och JEM-guld året efter.

I belgiska Gent 2000 kom hennes största internationella framgång med guld i inomhus-EM.

En centimeter från drömgränsen

I schweiziska Lausanne den 5 juli 2000 hoppade hon 6,99 meter.

Svenskt rekord.

Året efter började stjärnan få problem med en skada i hoppfoten som inte ville läka.

– Jag gjorde ett par tävlingar men tvingades tacka nej till VM i Edmonton. Jag och min dåvarande pojkvän valde att skaffa barn.

2002 föddes Tess.

– Jag försökte att komma tillbaka några år efter min graviditet, men det gick inte. Jag testade alla tänkbara former av behandlingar och vård. Men inget hjälpte.

Skadan visade sig sitta i bäckenbenet, det handlade om en stressfraktur.

– Smärtan flyttade sig hela tiden. Till slut var det omöjligt att komma tillbaka. Det var tungt att behöva sluta. Jag hade en enorm smärta.

Efter friidrottskarriären har hon synts flitigt i tv och visat prov på sin mångsidighet.

Hon har vunnit ”Superstars”, körat med Maria Akraka och Frida Johansson i ”Melodifestivalen” bakom Nick Borgen. Hon har kommit trea i ”Let's dance,” varit programledare för dragningen i Sverigelotteriet, varit med i ”Mästarnas mästare” och även vunnit ”Hela kändis-Sverige bakar”.

I höstas var Erica Johnsson på Gotland och spelade in en ny säsong av ”Superstars” som sänds i Kanal 5 med start den 7 februari.

– Jag var på Gotland i tre veckor, det var kul och jag är glad att jag kunde vara med. Några veckor innan jag skulle åka fick jag ont i ett knä, men det gick bra ändå. Det visade sig vara en spricka i inre menisken.

Superstars på Gotland

I den klassiska tävlingen möter Johansson bland annat hockeystjärnan Peter Forsberg, den olympiska alpine mästaren André Myhrer och fotbollshjälten Josefine Öqvist.

Erica Johansson lever ett liv i idrottens tjänst.

I dag driver hon olika träningar som är riktad och anpassade till olika förelag.

Hon kör även egna grupper hemma i Landvetter.

– När pandemin kom fick jag tänka om och ha träningar digitalt. Då körde jag alla pass själv också för att visa alla övningar.

Erica Johansson har upp till tolv pass i veckan, det är allt från barn och ungdomar till pensionärer.

Hon tränar även själv. I somras testade hon att hoppa längd igen.

Erica landade på 4,76 meter och lade ut sitt hopp på sociala medier.

Då hörde världsrekordhållaren Mike Powell, som hoppade 8,95 meter under VM 1991 i Tokyo, av sig.

– Han tyckte det var kul att jag hoppade. Han kommenterade på min instagram: Impressive! Det var oväntat och roligt, säger Erica Johansson.

Tänker du fortsätta att hoppa?

– Jag vet inte just nu, men det kommer ett veteran-VM i Göteborg där jag skulle kunna vara med.

Wilda hoppar längst i familjen

Ericas yngsta dotter Wilda fyller 14 år nu i januari.

Hon har hoppat 4,96 meter och vill förstås inte få stryk av sin mamma.

– Jag tänker hoppa längre i sommar. Jag ska över fem meter. Så mamma måste träna hårdare för att besegra mig, säger Wilda och skrattar.

Erica Johanssons äldsta dotter heter Tess och är 19 år. Hon slog igenom för några år sedan som artist på Youtube och var med i TV4-programmet ”Idol”.

– I dag sjunger hon inte lika mycket. Tess jobbar inom restaurangvärlden i dag och älskar att möta olika människor och ”tjöta”, precis som sin mamma. Hon tog studenten i somras och behöver inte stressa med sitt liv.

Erica Johansson är stolt över sina tjejer

– Mest hur Tess och Wilda är mot andra människor. Att de har bra värderingar och visar kärlek och omtanke.

Var du så själv som barn?

– Ja, jag ville inte göra min mamma Mona besviken. Hon var engagerad och fanns alltid till hands när jag behövde henne. Det medförde respekt. Jag har själv försökt uppfostra mina barn som min mamma uppfostrade mig.