Studio DN 18 juni: Därför klipps tungbanden på tusentals bebisar
Ett visst kirurgiskt ingrepp har blivit vanligt på bebisar – tungbandsklipp. Ökningen sammanfaller med bildandet av en sluten Facebookgrupp som förespråkar metoden för en del barn som har svårt att suga på bröstet.
Men det vetenskapliga stödet för att tungbandsklipp är effektivt har brister.
I Studio DN berättar DN:s granskande reporter Emma Bouvin om ett ingrepp som väcker starka känslor – och en hel del smärta.
Därför började tusentals klippa tungbanden på sina bebisar
0:00/24:09
Hur kom det sig att du började granska tungbandsklippningar?
– Efter att mitt yngsta barn föddes 2016 började jag notera i de föräldragrupper, som jag är med i på Facebook, att tungband dök upp. Men det slog mig att jag inte visste varför man gör det eller hur vanligt det är, så jag försökte ta reda på hur ofta det sker. Genom Socialstyrelsens siffror kunde jag se att det har gått från några hundra klipp till flera tusen per år. Förmodligen finns också ett stort mörkertal. Jag kunde också se att den största ökningen finns i Region Stockholm.
– Jag gjorde en förfrågan om att få gå med i en sluten Facebookgrupp som man ofta hänvisas till i de stora föräldragrupperna om man har vissa problem med sin bebis, som handlar om kort tung- och läppband. Jag skrev att jag var reporter på DN, och de bad mig att inte höra av mig direkt till andra i gruppen, vilket jag inte heller gjorde, men jag var öppen med att jag var intresserad och granskade fenomenet.
Särskilt en klinik strax utanför Stockholm står för en hög andel klippningar. Vad säger läkaren Amelie Björlin, som blivit känd för att vara skicklig på detta?
– Amelie Björlin är kirurg och har hållit på med det här sedan nittiotalet. Hon är medveten om att den markanta ökningen beror på Facebookgruppen, och att den framför allt syns på hennes klinik. Hon är medveten om att många i gruppen även är kritiska till hennes kollegor, personer hon lärt upp, och bara vill träffa just henne. Det tycker hon inte om, hon tycker att kunskapen ska spridas. Hon uttrycker också att hon ibland påverkas av att mammor har rest långt och känner att ”det här är det jag behöver hjälp med, får jag inte åker jag utomlands”. Det finns de som gör det, till Holland till exempel, och då har Amelie Björlin ibland gjort dem till viljes, även utan medicinsk indikation. Det har Region Stockholm reagerat på, och kontaktat kliniken om.
I avsnittet även om hur bristerna i evidens ser ut, och om de stora pengar en klinik kan tjäna på tungbandsklippningar.
Lyssna på avsnittet:
STUDIO DN
Därför började tusentals klippa tungbanden på sina bebisar
0:00/24:09
Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.
I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.