Trots dramatik kring regeringsbildningen råder i det närmaste stiltje i opinionen. Ännu går det inte att kora vare sig vinnare eller förlorare på spelet om regeringsmakten.
När SVT/Novus i dag publicerar den första väljarbarometern sedan valet innehåller den bara små förändringar i opinionen. Snart sex veckor har gått och trots talmansrundor, sonderingsuppdrag och både inviter och stängda dörrar mellan partierna tycks väljarna inte ha påverkats.
De förändringar som ändå kan skönjas är att Sverigedemokraterna tar väljare från Alliansen men också de rödgröna, att Socialdemokraterna tar en del alliansväljare och att Centerpartiet och Miljöpartiet byter väljare. Men samtliga förändringar är inom felmarginalen, vilket innebär att man inte kan dra några säkra slutsatser av dem.
Nästan slutat prata politik
Men trots låsningarna och de många turerna i regeringsfrågan tycks alltså partiernas väljare fortfarande i allt väsentligt vara opåverkade. På annat sätt kan man inte tolka avsaknaden av förändringar i opinionen.
Å andra sidan har ju heller inte särskilt mycket hänt i sak under de här knappa sex veckorna. Partierna har nästan helt slutat prata politik och ägnar sig enbart åt regeringsbildningen. Men här är positionerna och beskeden i allt väsentligt desamma som på valdagen.
Inget av partierna har på något sätt justerat sina ståndpunkter. Det innebär att det inte har blivit någon regering, men att partierna heller inte retat upp några väljare. Först när ett eller flera partier förändrar sina ståndpunkter i regeringsfrågan kan en statsminister väljas. Då kan också opinionen komma att påverkas, även om det är oklart i vilken riktning.
Kan påverka opinionsstödet
Skulle regeringsbildningen dra ut på tiden ytterligare kan det påverka opinionsstödet för vissa partier. Partiledare som framstår som ansvarstagande kan premieras, medan andra kan straffas. Att försöka bryta dödläget genom att byta ståndpunkt är riskabelt. Visst, det kan belönas, men lika gärna straffas av besvikna väljare. Vilka som kan gynnas eller missgynnas av den fortsatta processen i riksdagen är det alltså ännu inte möjligt att spekulera om.
Frågan om nyval, eller extra val som det egentligen heter, har förts på tal flera gånger den senaste tiden, som ett sätt att luckra upp det låsta läget i regeringsfrågan. Tanken är att väljarna genom ett extra val skulle fördela sina röster på ett annat sätt än den 9 september, och därmed skapa nya förutsättningar för en regering. Bland annat har SD-ledaren Jimmie Åkesson sagt att han gärna vill ha ett nyval.
Förändrar inte mycket
Men frågan är vad det skulle leda till. Med utgångspunkt i SVT/Novus väljarbarometer kan man konstatera att ett extra val inte skulle förändra särskilt mycket. Majoriteten i riksdagen skulle bli ungefär densamma som i dag. Ett extra val skulle alltså inte leda till några fundamentala förändringar av maktbalansen i riksdagen. Därmed skulle det heller inte lösa upp regeringsfrågan.
SVT/Novus väljarbarometer kan alltså möjligen kyla ner dem som allra hetast eftertraktar ett extra val. Såvida inte opinionen börjar röra på sig mer ser det i dag mest ut som att ett extra val skulle vara slöseri med både tid och skattepengar. Och kanske också utmana väljarnas tålamod.