Regeringen lättade på restriktioner – trots ökad smitta
- Regeringens beslut om lättnader i corona-restriktionerna i höstas som tillät större publik på kultur och sportevenemang kom i otakt med smittspridningen, så att man lättade på reglerna när smittan ökade, visar Ekots granskning.
- Kritiker menar att det skickade fel signaler.
- "Man signalerar att det är ingen fara, istället borde man signalera att det är illa för nu är det på väg upp", säger epidemiologen Joacim Rocklöf.
Fredrik Settergren, som är ansvarig för provtagningen i region Uppsala, var en annan av dem som reagerade när regeringen lättade på restriktionerna kring kultur- och sportevenemang:
– Det kommunicerade vi väldigt tydligt härifrån att vi tyckte var direkt olämpligt och det klart att med den bilden vi hade här då vi såg hur det ökade egentligen från dag till dag så var det ju uppenbart att det inte var något som var önskvärt för Region Uppsalas del och förstås inte heller egentligen för resten av landet.
Lättnaden som skulle tillåta större publik för kultur- och sportevenemang, började planeras av regeringen redan i augusti när smittspridningen var låg. Trots ökad smittspridning annonserades första steget i slutet på september. Lättnaden gjorde det möjligt för restauranger att hålla konserter med större publik än 50.
”Alltså den här ändringen innebär att vi kommer till rätta med den ologiska situationen att om 200 personer sitter och äter på en restaurang och sedan börjar en musiker spela behöver alla utom 50 gå.” sa kulturminister Amanda Lind då.
I nästa steg skulle större publik tillåtas även vid kultur- och sportevenemang, men det här beslutet stoppades tillfälligt den 8 oktober när smittspridningen fortsatte att öka
Två veckor senare, trots att smittspridningen nu ökade ännu snabbare, gick lättnaden plötsligt att genomföra, om än med lägre maxtak än tidigare planerat.
”Sådana tillställningar som kan genomföras på ett säkert sätt som t.ex. idrottsevenemang eller teaterföreställningar där människor sitter ner får en gräns på 300 personer", sa statsminister Stefan Löfven.
Veckorna efter att beslutet om den höjda publikgränsen fattas ökar smittspridningen mycket snabbt.
Lokala restriktioner införs i allt fler delar av landet och i många regioner stoppas planerna på högre publiktak innan de hinner genomföras i praktiken.
Socialminister Lena Hallengren funderar så här i efterhand på om det var rätt beslut:
– Det kan man naturligtvis säga i efterhand. Var det nödvändigt?, Men att försöka hitta sätt var en väldigt stor längtan kan jag säga. men det funkade inte. Det funkade inte då och vi har väldigt svårt att hitta öppningar för de här deltagartaken även idag.
Hon poängterar dock att bara ett fåtal arrangemang med större publik genomfördes.
– Bara ett fåtal genomfördes innan den här möjligheten ströps.
Flera experter som Ekot talat med och som är kritiska till hur regeringen hanterat detta menar att det inte är höjningen i sig som gör den stora skadan, utan att regeringen under lång tid vid flera tillfällen signalerat att vi kan lätta upp. Det kan få folk att slappna av, när man egentligen borde vilja motsatsen.
Joacim Rocklöf är epidemiolog vid Umeå universitet.
– Då kommer väl det här signalvärdet in att man signalerar att det är ingen fara. Istället borde man signalera att det är illa för nu är det på väg upp.
Socialminister Lena Hallgren igen.
– Ja, man kan naturligtvis uppleva det som förvirrande när man ställer fler åtgärder på varandra. Samtidigt ska vi försöka utveckla och anpassa. Min bild är inte att alla gick runt och trodde att man kunde vara 300 överallt, men att det naturligtvis fanns verksamheter som sett fram emot att ha besökare upp till 300 med de här föreskrifterna.