Det var under de första timmarna på söndagen den 16:e februari som systrarna Irma och Elma Usto lämnade sitt hem för sista gången. Enligt anhöriga skulle de hämta en vän som behövde hjälp, men resan slutade i tragedi.
På väg tillbaka inträffade den svåra bilolyckan vid Olskroksmotet. Tillsammans med två andra unga människor miste systrarna livet när bilen de färdades i kraschade in i en betongpelare på E20.
Under tisdagen, bara drygt en vecka senare, samlades hundratals personer för att ta farväl av Irma och Elma Usto när de begravdes på Kvibergs kyrkogård.
– Det är vänner, kollegor, familj och släkt här. De var väldigt omtyckta, hade hur många vänner som helst och en stor bekantskapskrets, säger Elma Blazevic, systrarnas syssling, om den stora uppslutningen.
LÄS MER:Fyra personer döda efter svår trafikolycka
Utanför Sankt Olofs kapell faller tunga snöflingor, de första på länge den här vintern. Bänkraderna i den ljusa lokalen fylls snabbt upp. Några viskar eller gråter, men de flesta sitter tysta. Fler personer kommer in efterhand, går längs med mittgången och fyller upp blombordet längst fram intill de två vita kistorna. Sedan ställer de sig längs med väggarna.
"De finaste systrarna"
Elma Blazevic växte upp tillsammans med systrarna och beskriver den senaste veckan som overklig.
– Det var verkligen de finaste systrarna, tog verkligen hand om varandra och sina syskon. Mycket omtyckta, det var mycket kärlek och de tog alla de tyckte om med storm.
Overklig är även ett ord som Irma och Elma Ustos vän Elif Saglik återkommer till när hon beskriver dagarna den senaste veckan.
– De har varit väldigt olika. I början var det mycket gråt. Jag brast mycket i gråt och orkade inte göra vanliga rutiner. Efter några dagar gick det tillbaka till chocken så jag har inte kunnat fälla en tår på flera dagar och lever i förnekelse. När jag är hemma hos dem så väntar jag bara på att de ska komma hem från jobbet.
När du tänker på dem, vad är det för minnen du har?
– Jag tänker på dem som glädjespridare. Jag hade alltid kul med dem och de gjorde allting för alla och var alltid till hjälp. De ställde upp väldigt mycket för familjen och tog hand om sina syskon.
Vad tror du att de skulle vilja ha gjort i livet?
– Jag vet att Elma ville plugga och jag vet även att de ville flytta ut till en egen lägenhet. De var som tvillingar och gjorde allting tillsammans.
Systrarna föddes 1998 och 1999, med drygt ett års mellanrum. De dog tillsammans på samma dag.
– Det är jättetufft. Speciellt för deras familj. De kommer inte få se sina döttrar göra det som de har fått göra – skaffa en kärleksfull familj och barn och så. Det är jättehemskt, säger Elif Saglik.
Längst fram på blombordet – som senare ska fylla upp flera kartonger när de flyttas till jordfästningen – står två hjärtan av rosor, ett rött och ett rosa. Båda pryds med samma ord som understryker att de är borta – älskad.
LÄS MER:Mamman efter döttrarnas död: "Mitt hjärta är krossat"
Systrarnas mamma om sorgen
På sin Facebook har deras mamma Dzenana Usto tidigare skrivit om sorgen, vilket GP har fått familjens tillåtelse att publicera, här översatt från engelska till svenska.
"Mina två vackra döttrar, mina två fantastiska barn, lämnade mig i söndags för en bättre plats. Mitt hjärta är krossat. De var sådana underbara och vackra barn, godhjärtade och alltid glada. Jag har alltid varit stolt över dem och kommer alltid att vara. De var barn som alla föräldrarna skulle vilja ha. Och de dog för att hjälpa någon annan", skriver hon och fortsätter:
"Må Gud hjälpa er där uppe och vaka över oss andra från paradiset. Ni är alltid med mig och kommer alltid att vara det. Ni har förtjänat er plats i paradiset och kommer vara där tillsammans och ta hand om varandra. Det som återstår för mig och alla andra som har älskar och känt er är att vara så bra människor som möjligt och förtjäna en plats i paradiset där ni är nu så att vi kan ses där en dag. Mina två älskade änglar. Jag kommer att be för er."
