I början av veckan berättade Patrick Gladh om sina planer i ett inlägg på Facebook. Efter nästan tio år som rektor på Angeredsgymnasiet hade han tröttnat på att lappa och laga och försöka lotsa ungdomar som inte fått "den uppbackning de har rätt till i grundskolan".
Reaktionerna – bland annat från flera förtroendevalda socialdemokrater i staden – var översvällande positiv.
– Jag är överväldigad av alla positiva reaktioner. Det är nästan så att jag blivit lite förvånad, sa Patrik Gladh när GP träffade honom under onsdagsförmiddagen.
Lämnar alla uppdrag
Några timmar senare hade allting förändrats. Under onsdagseftermiddagen uppmanades Patrik Gladh att lämna alla sina uppdrag, något som GT var först med att berätta.
Jonas Attenius, gruppledare för Socialdemokraterna i Göteborg, säger att han har stor respekt för Patrick Gladhs engagemang och kompetens – men han menar att det inte är förenligt med uppdraget som förtroendevald socialdemokrat att vara delägare i ett aktiebolag inom skolsektorn.
– Jag sätter välfärden först. Det är mer än bara ord. Det går före vinstintresse och privatiseringar, säger Jonas Attenius.
Patrick Gladh säger till att beskedet kom oväntat, men att han respekterar partiets önskan och lämnar alla uppdrag omedelbart och utan någon som helst bitterhet.
Eleverna lyckas inte
När GP träffade Patrick Gladh på onsdagsförmiddagen berättade han att tanken på att starta en friskola växt fram under ett par års tid och att orsaken var att en del av de elever som kommer till Angeredsgymnasiet inte har de färdigheter som krävs för att klara studierna.
– Det finns allt från de som inte ens är behöriga och ibland inte har någonting med sig, trots att de är födda och uppväxta i Sverige till ungdomar som har godkända betyg men ändå har stora svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen.
Varför har de kommunala skolorna inte lyckats?
– De kommunala skolorna kämpar och i många fall gör de enorma insatser. Men vi kan inte komma undan att den strukturella olikheten baserat på social bakgrund har ökat. Andelen elever som inte lyckas är högst ute i förort.
Hur har du som socialdemokrat resonerat med dig själv innan du fattade beslutet?
– Det har varit en lång process, men min grundläggande övertygelse är att alla barn och unga har rätt till utbildning. Jag hade önskat att det gått att göra inom den kommunala skolan, men det vi är ute efter är inte att konkurrera med den kommunala skolan utan att erbjuda ett alternativ. Och vi har ett system som tillåter fri etablering av skolor. Och partiet är inte emot det.
Bolagsformen avgörande
Finns det ingenting med det som skaver?
– Det som skaver är att vi inte lyckats bryta segregationen i utsatta områden.
Planerna är att driva den nya skolan – som enligt ansökan ska starta hösten 2021 – i aktiebolagsform, och det är det som fått den lokala partiledningen att reagera.
– Vi har ingenting emot mångfald, det är viktigt att säga. Han kunde startat den här skolan i stiftelseform eller i ett bolag med särskilda vinstbegränsningar. Men han ska driva den i traditionell aktiebolagsform, utan några som helst vinstbegränsningar. Det är en stor skillnad, säger Jonas Attenius.
– Att vi hamnar i en diskussion om ett fiktivt vinstuttag som aldrig existerat, det tycker jag är att föregå ett problem som aldrig existerat, säger Patrik Gladh.
